Sida 562
1099
Novis — nsv.
1100
Noyon, Eådhuset. äro avfattade pä ett hittills okänt språk; alfabetet är härlett ur en äldre form av det grekiska.
Novfs (fr. novice, av lat. novi' tius, nybliven), den i en orden 1. kongregation på prov upptagne, som ännu icke avlagt de bindande löftena. — N o v i t i a' t, provtid.
No'vi Sad, ty. Neusatz, ung. Ujvidek, stad i Vojvodina, n. Jugoslavien, vid Donau. Handel med spannmål och trädgårdsprodukter. 39,000 inv.
Novite't (lat. no'vitas), detsamma som nouveauté.
Novi'tie [utt. vanl. -vi'sj] (av lat. novVtius, nybliven), vid Lunds universitet benämning på student imder hans första universitetstermin (jfr Kecentior).
Nowogeo'rgiewsk, se Modlin.
Nowogrodek, departement i n.ö. Polen. 23,046 kvkm. 0,8 mill. inv.
NoVoje Vre'mja (ry., nya tiden), daglig tidning i Petersburg 1868 — 1917, av nationalistisk och konservativ prägel.
Novokai'n, ersättningsmedel för kokain, har lokalt bedövande verkan men är mindre giftigt än
kokain och tål kokning (sterilisering) i vattenlösning.
No'vo-Nikola'jevsk, sedan
1925 huvudstad i kretsen med samma namn och Sibiriska området, Ryssland, vid Ob och Transsibiriska järnvägen. Stor handel och industri. 70,000 inv.
Novorossi'jsk, stad i Svartahavskretsen, Ryssland. En av de bästa hamnarna vid Svarta havet. 50,000 inv.
Novotjerka'ssk, stad i nuv. kretsen Don, Sydöstra området, Ryssland, vid floden Don. Högre teknisk skola, metallfabriker. 60,000 inv.
No'vum (eg. N. testarn e' ntum), lat., Nya Testamentet (på dess grundspråk, grekiska).
No'vus, lat., ny. — N. h o' m o, se H o m o.
Noyon [noajå'i)], stad i dep. Oise, n. Frankrike. 7,500 inv. — Den märkliga, 1167 fullbordade unggotiska katedralen och det vackra, 1485 — 1523 uppförda rådhuset förstördes liksom staden i övrigt nästan fullständigt under världskriget. — IN. ägde Karl den stores kröning rum. Under striderna vid Aisne (se d. o.) avvärjde l:a tyska armén (v. Kluck) i slaget vid N. sept. 1914 6:e franska arméns (Maunoury) omfattningsförsök. Trakten »ar sedan flera gånger under världskriget plats för omfattande strider.
N. P., förk. för notarius publicus.
NP., se Normalprofil.
n. pr., förk. för nomen proprium (se Egennamn).
n :r, n : r i s, n : r o, se n : o.
N. S., se Namnlösa sällskapet.
N-serien, se Röntgenstrålar.
nsv., förk. för nysvenskt.
Källa: Internet Archive ·
