Sida 523
1021
Normander — Normandie
1022
VL'9 även väsentlig andel i genomdrivandet av Västerås arvförening 1544. — 2. Ludvig N., f. 1831, d. 1885, tonsättare, 1861 — 84 hovkapellmästare, även verksam som lärare och pianist m. m. N:8 tonsättningar, vilka delvis röja inflytande från tyska romantiska riktningar (särskilt Schumann), utmärkas av en säker formbyggnad men saJoia i regel en mera egenartad melodisk uppfinning. Förutom två symfonier (ess dur, d moll) märkas uvertyrer, kammarmusik, kantaten Ro'8a ro'rans bonita'tem, körverk samt stycken för piano. N. var gift med
V. Neruda.
Norma'nder, nordmännens ättlingar i Normandie (se d. o.), i det av dem 1066 erövrade England (se d. o. sp. 1063) och särskilt i Italien. Under ledning av Tankreda av Ilauteville fem söner, bland vilka Vilhelm Järnarmen och Robert Guiscard voro de främsta under 1000-t:3 första hälft, grundade N. i Italien ett välde, omfattande Apulien, Kalabrien och Sicilien. Robert hyllade 1059 påven som sin länsherre och bildade av sina besittningar ett hertigdöme, omfattande hela Syd-Italien. Hans ättelinje utdog 1127, varefter en brorson till honom Roger II (d. 1154) förenade Sicilien med de normandiska fastlandsbesittningarna och 1130 av påven kröntes till konung av Sicilien. Efter Rogers sonson Tankreds död 1194 intogs väldet av kejsar Henrik
VI, gift med en dotter till Roger ( se vid. Sicilien och Neapel), vars ätt utdog 1198.
Normandie [-magdi'], ett av Frankrikes historiska landskap, omfattande landet kring nedre Seine (nuv. dep. Seine-Inférieure, Eure, Calvados, Manche och del-
Ludvig Norman.
vis Orne). Detta för vikingatågen (se d. o.) på 800-t. synnerligen utsatta område gavs av Karl den enfaldige som hertigdöme åt vikingahövdingen R o 1 1 o och hans kämpar 911 samt kallades N. efter dessa "normander" (fr. les normands). Normanderna, till större delen danskar, antogo snart de gamla invånarnas språk och seder men tryckte dock i hög grad sin prägel på landet. Om det starka skånska inslaget vittna ännu talrika ortnarrm i N., t. ex. Yvetot (Ivetofta i Skåne). Hertigarna utvidgade efter hand sina besittningar, och från N. fortsattes härfärderna till andra länder (se Normander), En ättling av RoUo var Vilhelm Erövraren (1035—87), som 1066 bemäktigade sig den engelska kronan. Hertig över N. efter Vilhelm blev hans son Robert, den berömde korsfararen, som 1106 måste vika för brodern, den engelske konungen Henrik I. Med denne utdog 1135 Rollos ätt på manssidan. N. förblev förenat med England, tills franske konungen Filip August med anledning av
Källa: Internet Archive ·
