Sida 682
1339
Opossum — Opphämta
1340
mm
Opphämta. llallaiid.
gals huvudstad. Under den napoleonska ockupationen var P. den antifranska rörelsens centrum och på 1830-t. dom Pedros högkvarter under striden mot dom Miguel.
Opo'ssum, se P u n g r å 1 1 o r.
0'ppau [-pap], by nära Ludwigshafen, ]3ayern. Kvävefabrik, tillhörig Badische Anilin- und Sodafabrik.
Oppboga, träsliperi och pappfabrik i Fellingsbro skn, Örebro 1. Äg. Oppboga a. b., Arboga, grundat 1901.
Oppeby, socken i östergötl. 1., jämte Hägerstad pastorat i Linköpings stift. 1,365 inv.
0'ppeln, huvudstad i prov. Ober-Schlesien, Preussen, vid Öder. Medeltida slott, förr residens i det 1163 — 1532 bestående hertigdömet O. Cementindustri. Järnvägsknut. 41,000 inv.
0'ppenheim [hajm], Lassa Francis Lawrence, f. 1858, d. 1919. engelsk fnlkrÄttslärd hv
mm
■ "i mm
m
MM
rriiiwTiiiw
1 mnm < Btiii:^
f^'i
•■ '. «.■
il ur«»JU
=ss
m^rmm^-naaå
tysk börd, prof. i Freiburg 1889, i Basel 1891, i Cambridge 1908. O., som även ägnat sig åt straffrätten, har genom sitt betydande arbete International Law (3:e uppl. 1920) vunnit världsrykte.
Oppenort, Oppenord [åpnå'r ] , Gilles-Marie, f. 1672, d. 1742, fransk arkitekt av holländsk börd, utbildad i Italien, där han främst studerade barocken. N. nådde som "regentens" arkitekt stort inflytande i Paris. Genom sina fantastiska, i en upp-
Munkabälte. Skåne.
Sukagång. Skåne.
löst senbarock hållna rumsinredningar och ornamentstick förmedlar han övergången till rokokon.
Oppert [-pä'r], Julius, f. 1825, d. 1905, tyskfödd orientalist, från 1848 verksam i Frankrike, där han 1857 blev prof. i jämförande språkvetenskap i Paris. O. är en av banbrytarna inom den assyriologiska vetenskapen och har inlagt betydande förtjänster vid tolkandet av de assyrisk-babyloniska kilskrifterna.
Opphämta, upphämta, även skälblad, käppaklä, svensk vävnadsteknik. I O. och liknande vävslag bildas mönstret genom
Källa: Internet Archive ·
