Sida 681
iss";
Opiumkriget — Oporto
1338
(se d. c, 0,2 — 0,4 %), papaverin (se d. c, 0,5 — 1 %), narcein (0,1 — 0,4 9o) och tebain (0,15 — 0,5 %). Kemiskt tillhöra alkaJoiderna två huvTidgrupper, fenantrengruppen med morfin och kodein som viktigaste representanter, och isokinolinserien (se Växtbaser) med framför allt papaverin och narkotin. Vissa olikheter finnas i verkan av 0:s olika alkaloider, spec. mellan nyssnämnda grupper, vilket jämte förekomsten av andra ämnen än alkaloider i O. ger en förklaring till att O. i vissa hänseenden har andra verkningar än morfin och att verkningarna av skilda opiumsorter ej äro identiska. O. är ett av våra viktigaste läkemedel, framför allt genom sina smärtstillande egenskaper. Därigenom får det betydelse som sömnmedel. Det användes ock att lindra hostretning samt vid lugnande av tarmen (där O. är att föredra framför morfin) och vid spastiska förstoppningar. I sv. farm. förekommer O. i form av pulver (med 10 % morfinhalt), piller, extrakt, tinktur och medikamentvin (Roséns bröstdroppar). Stor användning ha preparat med alla 0:s alkaloider i lösning, som kan injiceras {pantopo'n). En viktig roll spelar O. som njutningsmedel: det ätes (mest i muhammedanska länder) 1. rökes (i Kina). Opiumruset ger känsla av välbefinnande, med livliga fantasibilder (eufori'). Senare inträda sömn och trötthet, vilka symtom småningom öka och först ge sig efter stegrade doser O., varvid med tiden kronisk förgiftning utbildas, liknande den vid morfinismen (se d. o.). Sedan 1700-t. har opiummissbruk på flera håll, spec. i Kina, antagit oroande proportioner. Försök att bekämpa detsamma ha mött stora svårigheter
av yttre politisk (Opiumkriget) och inrepolitisk art (inbördeskrig, smuggling). Av liknande orsak synes också den energiska strid mot opiummiasbruket, som 1906 påbörjades i Kina, ha misslyckats, i det opiumproduktionen i detta land 1923 var föga lägre än före 1906. Även till Västerlandet har opiummissbruket införts, huvudsakl. till För. Stat., där det dock i stor utsträckning ersatts av morfin och spec. av heroin.
Opiumkriget, se Kina sp. S05.
Opland [å'pplann], fylke i Xorge, före 1919 kallat Kristians amt, sträcker sig från trakterna vid Mjösen (Hadeland och Toten) till Möre fylke och Sogn och Fjordane fylke. Innesluter några av Norges bördigaste bygder samt dess största fjällområde (Dovre och Jotunheimen). Huvudnäringar äro jordbruk, boskapsskötsel med mejerihantering samt skogsbruk. Livlig turisttrafik; många sanatorier. Städer Gjövik och Lillehammer. 25,260 kvkm. 130,000 inv.
Oplandene [å'ppla'nnene]
(upplanden), de stora jordbruksoch skogsbruksområdena i Xorge kring Mjösen ned mot Oslo.
Opo'rto, Porto, Portugals näst Lissabon största stad, med ett vackert, terrassformigt läge på h. stranden av Duero, 6 km. från mynningen. Universitet, grundat 1911. Viktigt industricentrum (särskilt bomulls-, siden- och korkindustri) ; livlig handel (särskilt med England) och sjöfart. Exportort för portvin. Järnvägsknut. 200,000 inv. — O. har växt upp kring det romerska fästet Po'rius Ca'le. Det spelade en viktig roll under kampen mot morerna, vilka det länge tillhörde. TiU 1074 var det Portu-
Källa: Internet Archive ·
