Tillbaka Read Runeberg

Bonniers konversations lexikon

Originalsida 743
Originalsida 743
Originalsida 742
Originalsida 743
742–743

Sida 743

1461

▼an Ostade — Ostende

1462

gande fetthalt. O. indelas även i härda O., vilka ha lägre vattenhalt (30 — 33 %) och mogna likformigt genom hela massan, samt mjuka O., vilka ha högre vattenhalt och mogna utifrån ytan genom inverkan av luftbehövande (aeroba) mikroorganismer. Enl. Kungl. kimg. 23 okt. 1925 ang. kontroll ä. handel med O. jämte av Lantbruksstyrelsen utfärdade närmare föreskrifter skall helfet O., dä, den salubjudes, vara märkt med en minst 2 cm. bred röd rand i mitten av 0:s sidokant 1., ä helrunda O., runt om mitten. Halvfet O. skall vara märkt med en liknande blå rand. Om 0:s yttersida är färgad röd 1. blå, skall märkranden göras i en avvikande nyans. — Bland härda O. märkas Emmentalost (i Sverige vanl. kallad schweizerost), svensk herrgårdsost, Västgöta- och Västerbottensost, de holländska kummin-(nyckel-), Edamer- och Goudaostarna, svensk hushållsost, italiensk parmesan- och engelsk Cheddarost; av mjuka O. fransk gräddost, Brie-, Camembert- och Éoquefortost, den senare beredd av färmjölk och liksom italiensk Gorgonzola och engelsk Stilton genomvuxen av mögel (jfr d. o.). En efterbildning av den sistnämnda är den svenska Stockkumlaosten. Vissa O. beredas med spiskummin och kryddnejlikor.

van Osta'de [fann], holländska målare, verksamma i Haarlem. 1. Adriaen van O., f. 1610, d. 1685. O. uppges ha varit lärjunge av Frans Hals men påverkades starkast av Rembrandt. Hans produktion omfattar bilder, företrädesvis interiörer, ur det holländska bondelivet, vilket han uppfattar med saftigt gemyt (se även ill. till Holländsk konst sp. 874) . — 2. I s a c k v a n O., f.

Skolmästaren. HålulnK av Adriaen van Ostade. (Louvre.)

1621, d. 1649, den föreg:s broder, var elev av denne och odlade även hans motivkrets men nådde högst i sina stämningsfulla, av det finaste luftstudium utmärkta landskap med figurer.

Ostario'physi, en underordn. Benfiskar med simblåsegång och mjukstråliga fenor 1. en taggstråle i rygg- och bröstfenan. Till O. hör den ållika, c:a 2 m. långa darrålen 1. elektriska ålen, Gynmo'tus ele'ctricus, som längs stjärtens undersida har ett elektriskt organ, vars stötar döda fiskar o. a. vattendjur och t. o. m. kunna vara mycket kännbara för större djur och människor. Brasilien, Guyana, i floder. — Se även K a r p - och M alf iskar.

von der 0'sten, E m i 1, f. 1848, d. 1905, tyskfödd skådespelare och teaterledare, uppträdde i yngre år i Amerika och Tyskland (bl. a. vid hovteatern i Dresden) och bereste från 1893 med olika sällskap den svenska landsorten.

Oste'nde [fr. utt. åsta'r)d], stad i Väst-Flandern, Belgien, vid

Källa: Internet Archive ·