Sida 119
221
Montessorisystemet — Montfort
222
kantskapell med Lockes skrifter bidrogo att utveckla hans beundran för fria statsformer och satte spår i hans Considérations sur Ics causcs de la grandcur et de la décadence des Romains (1734; Tankar öfver orsakerna till de Romarea välde och fall, 1755). M:s huvudverk är L'csprit des lois (2 dir, 1748), med vars förarbeten han var sysselsatt i tjugu år. M. anlade i motsats till äldre tiders tänkare en naturvetenskaplig synpunkt på historiska och samhälleliga företeelser och gjorde gällande, att samhällsinstitutionerna ej borde inrättas efter abstrakta läror utan efter faktiska förhållanden, seder, religion m. m., vilka han i sin ordning ansåg sammanhänga med olika levnadsvillkor, klimat, natur etc. (M:s 8. k. "klimatlära"). Han tillämpade detta även på statsskicket och säg i en delning av makten den högsta statsformen (se Maktfördelningsläran), över huvud har M : s hävdande av folkindividualitetens betydelse spelat en viktig roll för senare tiders historiska och pragmatiska betraktelsesätt; framför allt leder romantikens historiska uppfattning tillbaka till M.
Montessorisystemet [-8å'ri-], ett av italienske läkaren Maria M o n t e s s o r i, f. 1870, grundat undervisningssystem, byggt så långt möjligt på barnens egen frivilliga verksamhet. Rikligt med undervisningsmateriel ställes till barnens förfogande, vilken de få använda fritt efter egen önskan. Läraren träder så mycket som möjligt tillbaka och har till huvudsaklig uppgift att leda barnens frivilliga verksamhet i sådan riktning, att deras utveckling därigenom främjas.
Monteve'rde 1. Monteve'r-
di, Claudio, f. 1567, d. 1643, italiensk tonsättare, den ypperste representanten för den tidigare italienska operan. M. skrev bl. a. operorna Orfeo, Arian7ia (med den berömda arian Ariannas klagan), Il ritorno d'Ulisse, Uincoronazione di Poppca, ett dramatiskt intermezzo, 11 combattimento di Tancredi e Clorinda, med text ur Tassos Det befriade Jerusalem, samt ett flertal madrigaler och kyrkliga verk.
Montevide'o, SanFelipe y Santiago de M., huvudstad i republiken Uruguay, på n. sidan om La Platås mynning. 410,000 inv. — M. är regelbundet byggt med en bred huvudgata. I den gamla delen av M. ligga katedralen, uppförd 1790 — 1804, regeringsoch kongressbyggnaderna samt universitetet. M., som har ett gynnsamt läge med goda järnvägsförbindelser och en utmärkt hamn med modernaste fyrbelysning, ombesörjer över % av Uruguays handelsomsättning. — M. anlades 1726, blev huvudstad 1828 och ärkebiskopssäte 1897.
Mo'nte Vi'so, bergmassiv i Cottiska Alperna (högsta topp 3,843 m.). Po upprinner där.
Montéz [-t0'th], Lola, grevinna Lands f eld, f. 1818, d. 1861, engelsk-kreolsk dansös, blev 1846 Ludvig I:s av Bayern mätress. Hennes politiska inflytande väckte allmän ovilja mot förhållandet, som upplöstes 1848.
Montezuma [-tho'ma], Aztekiska rikets siste härskare (1502 —20). Se Cortez.
de Montfaucon [da mårjfåkå'r)], Bernard, f. 1655, d. 1741, fransk fornforskare av maurinernas kongregation, utgav ett flertal bl. a. för paleografius utveckling viktiga arbeten.
Montfort [mågfå'r, eng. utt.
Källa: Internet Archive ·
