Sida 168
323
Muhammed
324
som var den härskande i Mecka. Tidigt föräldralös, omhändertogs M. av en farbroder men måste snart själv förtjäna sitt uppehälle. Som ung man kom han i tjänst hos en rik änka, C h a - d i' d j a, som drev en omfattande handelsrörelse. Hon gav honom förtroendeposter och blev slutligen hans maka. M. var då ung. 25 år gammal. Numera ekonomiskt oberoende, kunde han mera ostört ägna sig åt de religiösa grubblerier, som redan länge sysselsatt honom. Det religiösa och sedliga tillståndet bland araberna stod lågt. Varje stam hade sina fetischer, träd, stenar, källor o. s. v. Allsköns vidskepelse frodades. I Mecka, där handeln alstrat ett visst välstånd, hade detta endast utlöst en ohöljt materialistisk livsuppfattning. Det fåtal, som strävade efter något bättre, kände sig dragna till kristendomen 1. judendomen. Åtskilliga hade också övergått till någon av dem. M. hade under sina handelsresor kommit i kontakt med såväl judiska som kristna föreställningar och, om än ytligt, påverkats därav. Tanken på arabernas underlägsenhet i religiöst och sedligt avseende sårade hans stolthet och lämnade honom icke någon ro. Han kämpade länge mot den föreställningen, att just han vore kallad att bringa sitt folk ett högre budskap. Först omkr. 610 blev han förvissad därom. Han hade vid denna tid som eremit dragit sig tillbaka till en grotta i närheten av Mecka. En natt hörde han i ett tillstånd av extas en ängel, som räckte honom en bokrulle, säga: "Läs upp i din herres namn, som skapade människan av stelnat blod." Dessa uppenbarelser blevo allt tätare och blevo grund-
stommen till Koranen (se d. o.). Småningom styrkt i sin tro, uppträdde M. nu i Mecka som förkunnare av Guds enhet och den förestående domen. Trots de starka färger, varmed han utmålade paradisets fröjder och helvetets fasor, gjorde håna förkunnelse föga intryck, ja, väckte misstro, då den innebar ett angrepp på fetischen i Kaba (se d. o.), grunden till Meckas makt. En liten skara samlades dock kring honom, mest ur det lägre folket. Tio år varade M:s verksamhet i Mecka. Då erbjöd sig för honom ett tillfälle att med sina trogna överflytta till det n.ö. om Mecka belägna Jatrib (sedermera Medina, se d. o.), där det fanns ett betydande antal judar och av judendomen påverkade araber. Denna utvandring till Jatrib, den 8. k. hidjran, ägde rum sommaren 622 och bildar utgångspunkten för muhammedanernas tideräkning. I Jatrib fann M. en mottagligare jordmån för sin lära, men samtidigt ställdes han här inför helt nya problem. Av religionsförkunnaren blev en politiker, organisatör och härskare. Samarbetet med judarna, som i början gått väl, gav snart anledning till konflikter, som hos M. kvarlämnade ett märkbart agg mot judendomen. Hans stora mål var emellertid Meckas underkuvande, och sedan flera stammar, frivilligt 1. tvingade med vapenmakt, slutit sig till honom, lyckades hans bemödanden. 630 kunde han hålla ett högtidligt intåg i staden, och så gott som alla dess invånare antogo islam. Erövringen av Mecka ökade ansenligt M : 3 prestige, och han var nu Arabiens oinskränkte härskare. Han började redan uppgöra planer på ett anfall mot östromerska riket.
Källa: Internet Archive ·
