Sida 181
349
Municipium — Munkfors
350
med rösträtt även vid landskommunens stämmor och skattskyldighet till densamma. Kommunalstämma, -fullmäktige och -nämnd motsvaras i M. av m u n i c i p a 1 - stämma, -fullmäktige och -nämnd. Vid bildande av M. plägar föreskrivas, att den befogenhet, som jämlikt ordnings-, byggnads- och brandstadgorna i stad tillkommer magistrat, polismyndighet 1. drätselkammare, skall i M. tillkomma municipalnämnden 1. en särskild m u n i ci - palstyrelse, vars ordf. tillsättes av länsstyrelsen. — Rösträtt och beskattning ske ss. i landskommun. Ordinarie mars-, oktober- och decembersammanträden hållas under samma former som i landskommuner. Antalet M. är 200 (april 1926).
Munici'pium (lat., av 7nu'niceps, medborgare, av mu'nia, skyldigheter, och ca' per e, taga), i Eomerska riket stad med lokal självstyrelse, vars medborgare voro i besittning av romersk 1. s. k. latinsk medborgarrätt.
Mu'nin, se H u g i n.
Munin-to, "de obebodda öarna", jap. namn på Boninöarna.
Munk, se Klosterväsen.
Munk. 1. Kirstine M., se Kristian sp. 1355. — 2. Hans M., f. 1770, d. 1848, norsk läkare, grundlade den nuv. organisationen av Norges medicinalväsen.
Munkabälte, se Opphämta.
Munkåcs [mo'nnkatj], ung., slovak. MunJcacevo, stad i v. Rutenien, Tjecko-Slovakiet, före 1919 i Ungern, vid en biflod till Theiss och ingången till ett av Karpaternas viktigare pass, där järnvägen till Lwow går fram. 21,000 inv.
Munkåczy [mo'nnkatji], Mihaly (Michael), f. 1846, d.
1900, ungersk målare. Utbildad i Diisseldorf, skildrade han först scener ur det ungerska allmogelivet. 1872 slog han sig ned i Paris, där han snart blev mycket berömd, främst för sina omständligt iscensatta och med en viss brutal kraft målade historiska 1. religiösa kompositioner (bl. a. Kristus inför Pilatus, 1881).
Munka-Ljungby, socken i Kristianst. 1., jämte Ängelholm pastorat i Lunds stift. Folkhögskola. 2,365 inv.
Munkar, bakverk av vetedeg, gräddade i flottyr.
Munkarp, socken i Malmöh. 1., jämte Höör pastorat i Lunds stift. 665 inv.
Munkedal, pappersbruk, träsliperi och sulfitfabrik i Foss skn, Göteb. 1. Äg. M:s a. b., grundat 1871. Arbetarantal 500.
Munkedals järnväg (M. J.), en 5,3 km. lång järnväg från Munkedals bruk till Munkedals hamn. Spårvidd 0,600 m. öppnad för trafik 1895. Äg. Munkedals a. b., Munkedal.
Munkeliv, betydande norskt benediktinkloster (i Bergen), grundlagt i början av 1100-t. av konung Eystein Magnusson, 1426 överlåtet till birgittinorden, 1531 sekulariserat.
Munken. 1. M., ty. Der Mönch, berg i Bern-Alperna, Schweiz. 4,105 m. — 2. Klippa s.ö. om Syderö, Färöarna, omgiven av farliga strömdrag.
Munkfors. 1. Kapellförsamling till Ransäter (se d. o.). — 2. Järnbruk med martinverk, lancashireverk, varm- och kallvalsverk, ånghammare, stålgjuteri, mek. verkstad, fabrik för tillverkning av skruvar, fjädrar m. m., i Ransäters skn, Värml. 1. Bruket anlades på 1670-t. och förvärvades 1829 av Uddeholms a. b.
Källa: Internet Archive ·
