Sida 230
447
Myrosin — Myrrhis
448
dö. Myrbona anläggas ss. gångar och hålor i jorden, i murkna trädstubbar, under stenar 1. delvis under, delvis ovan jord i form av en hög, myrstack, av hopsamlat material etc. M:s larver äro vita, fotlösa, pupporna, de s. k. m y r - äggen, vanl. omgivna av kokong. Larverna, honorna och de hemmavarande arbetarna matas av arbetare, som uppsamlat föda i sin kräva. M:8 föda hämtas ur såväl växt- som djurriket. Huvudsakl. växtätare äro t. ex. Medelhavsländernas skördemyror och de amerikanska åkerbruksmyrorna, som insamla stort förråd av frön och sädeskorn i sina bon, bladskärarmyrorna (se d. o.) m. fl. Av M., som huvudsakl. leva av rov, må nämnas de tropiska vandrarmyrorna, som i stora skaror t. o. m. plundra fågelbon och intränga i människoboningar. Många M. företa rövaranfall på andra arters bon, fördriva dessas ägare och bemäktiga sig larverna och pupporna, som sedan vårdas i rövarmyrans bo och ge upphov till slavar. — Av de c: a 20 svenska arterna är den glänsande svarta och rödbruna h ä s t m y - r a n, Campono'tus herculea'nus, störst. Hanens och arbetarnas längd 6 — 14 mm., honans 18 mm. Boet bygges vanl. i ihåliga träd, stockar o. d. Gångar gnagas ut i veden. Den vanligaste är röda skogs- 1. stackmyran, Formi'ca ru'fa, som bygger sina välkända stackar av barr, stickor o. d. i barrskogar. Längd 6 — 11 mm. Svartbruna M., Formica fu'sca, liknar stackmyran men är mörkbrun och bygger bon i jorden 1. murket trä. Arbetare av denna M. hållas som slavar av amasonmyran, Polye'rgus rufe'scens, som är helt
beroende av sina slavars omvårdnad, samt av blodröda myran, Formica sanguVnea. Den gulaktiga gul- 1. rödmyran, La'sius fla'vus, och svarta trädgårdsmyran, Lasius ni'ger, bygga bon under stenar 1. i grästuvor etc. La«tus-arterna hålla ofta bladlöss ss. husdjur i sina bon, enär dessas söta exkrementer, honungsdaggen, är ett av M. mycket eftertraktat födoämne. — Till de med gadd försedda ettermyrorna hör bl. a. den svarta grästorvmyran, Tetramo'- rium cae'spitum, som håller en endast i myrbon anträffad bladlus, ParacWtus, ss. husdjur och som stundom i brist på egna honor adopterar en hona av parasitmyran Anerga'tes atra'tulus, som endast alstrar hanar och honor och på grund av sin av ägg starkt uppsvällda bakkropp är helt beroende av sina slavar. — Jfr Myrgäster och M y r m e k o - fila växter.
Myrosi'n (av grek. my'ron, balsam), ett i senapsfrö förekommande enzym, som spjälkar sinigrin i druvsocker, surt kaliumsulfat och senapsolja.
Myro'xyIon, se P e r u b a 1 - sam och Tolubalsam.
Myrpiggsvin, se Kloakdjur.
My'rra, m y r r h a, utsipprad, stelnad saft från stammen av Commt'p/iora-arter. M. utgöres av rödaktiga korn, bestående av gummiharts och eterisk olja, och har aromatisk lukt samt rivande, bitter smak. Den omnämnes i Vedaskrifterna och Bibeln och användes av egypterna vid balsamering samt av greker och romare vid religiösa ceremonier och till medicinskt bruk. M. är ett excitans och expectorans. Jfr C o m - m i p h or a.
My'rrhis, växtsläkte (fam.
Källa: Internet Archive ·
