Sida 28
39
v. Miklosich — Mikrofotografi
40
stor), "den stora staden", vikingarnas namn på Konstantinopel.
v. Mi'klosich [-sitj], Franz X a v e r, f. 1813, d. 1891, slovensk språkforskare, prof. i Wien 1848. M., vars huvudarbete är Vergleichende Grammatik der slavischen Sprachen (4 bd, 1852—75), utgav talrika arbeten i slavisk lexikografi, litteraturhistoria och mytologi.
Mi'kon, grekisk målare, verksam omkr. 480 — 450 f. Kr., utförde tills, med Polygnotos (se d. o.) berömda monumentalmålningar i Aten.
Mikro-, framför vokal m i k r - (av grek. mikro' s, liten), liten, små-; i sms. med måttsord (förk. a) : en milliondels-.
Mikro'b (av grek. mikro' s, liten, och hVos, liv) , se Mikroorganismer.
Mikrobarogra'f (av grek. mikro' s, liten, och barograf), självregistrerande, ytterst känslig barometer av aneroidtyp, vilken användes för registrering av lufttryckets allra minsta förändringar. Med M. kxinna registreras lufttrycksändringar på ned till 0,01 mm. kvicksilver.
Mikrobiologi' (av grek. mikro's, liten, och biologi), vetenskapen om mikroorganismerna.
Mikrocefali' (av grek. mikro' s, liten, och kefale', huvud), abnorm litenhet hos huvudskålen i förhållande till ansikte och övriga kroppsdelar. Närmaste orsaken till M. är en hämning, spec. i stora hjärnans utveckling. Vanl. följes M. av idioti.
Mikrofara'd (av grek. mikro' s, liten, och fårad) , se Elektriska måttsenheter sp. 882.
Mikrofo'n (av grek. mikro' s, liten, och fone', ljud), se Telef oni.
Mikrofotografi (av grek. mikro's, liten, och fotografi) , fotografering vid stark förstoring. M. möjliggör objektiv registrering av den i mikroskopet sedda bilden och upplösning av finare detaljer genom användning av korta våglängder utom ögats känslighetsområde (se Mikroskop). M. utföres 1) för svagare förstoringar genom insättande i mikroskopet av speciella objektiv av de vanliga fotografiska objektivens typ men med kortare brännvidd; 2) för starkare förstoringar genom att inställa mikroskopet på vanligt sätt och uppta det utgående parallella strålknippet med en för oändligt avstånd inställd fotografisk kamera 1. genom att med projektionsokular projiciera en bild på ändligt avstånd. I senare fallet användes en särskild kamera utan objektiv. Förstoringsgraden bestämmes, utom av mikroskopets förstoring, i förra fallet av kameraobjektivets brännvidd, i senare fallet av det avstånd, varpå bilden upptas. Dess ökande utöver mikroskopets upplösningsförmåga medför ej nya detaljer. Ljuskällan avbildas vid metod 1 vanl. genom belysningssystemet i det använda objektivet, vid metod 2 i preparatet. För att minska dettas uppvärmning användes kylkyvett. bäst fylld med i/^-%-ig lösning av kopparsulfat. Viktigt är att använda ljusfiltra, lämpade efter preparatets färg, ev. även den använda optikens korrektion, samt för det valda våglängdsområdet känsligt negativmaterial. Färgfiltra kunna väljas för största kontrast, då deras ljus helt absorberas av preparatets färg, 1. för detaljer, då det blott delvis absorberas. Exponeringstiden bestämmes bl. a. av öppningsvinkeln hos det använda strålknippet och av
Källa: Internet Archive ·
