Sida 319
625
Nationalgarde — Nationalliberalism
626
\
sir Henry Tåte. 1910 utvidgades museet genom donation av sir Joseph Duveen med en flygel, upplåten åt en utomordentlig samling av Turnera arbeten. Under uppförande är ett galleri för modern utländsk konst, varav museet äger en mindre samling.
Nationalgarde, en i Frankrike under revolutionen upprättad stadsmilis (först i Paris 1789; jfr de La Fayette 2). Den bestod av alla vapenföra medborgare från 16 (senare 20) till 60 år. Av Napoleon I användes N. även i fält. Paris icke fullt pålitliga N. avskaffades 1827 men återupprättades 1830 under sin förste chef La Fayette. Efter februarirevolutionen ersattes det gamla N. 1852 med ett nytt, som avskaffades 1872.
Nationalgoodtemplarorden, se Goodtemplarorden.
Nationalinkomst, se Nationalförmögenhet.
Nationalinsamlingen för pansarbåt, se Pansarbåtsinsamlingen.
Nationalisera, indraga privategendom under samhällets ägandeoch förfoganderätt, varvid samhället uppfattas SS. synonymt med nation. Jfr Socialisering. — Motsats : d e n a t i o - nalisera.
Nationali'sm (av nation, se d. o.), stark känsla för det egna folket och landet, tro på dess företräden och på dess rätt i intressemotsatser till andra folk. Ofta inlägges i N. en viss aggressivitet i motsats till vad förhållandet är med fosterlandskärlek i allm.
Nationalite't, detsamma som nation; egenskapen att tillhöra en viss nation.
Nationalitetshandlingar, sådana handlingar, som ett registreringspliktigt svenskt fartyg skall
medha till styrkande av sin nationalitet för att få utklareras till ort utom Sverige. De äro nationalitetsoch registreringacertifiJcat och ajöjnansrulla (se dessa ord).
Nationalitets- och registreringscertifikat, bevis, som enl. Kungl. förordn. 18 okt. 1901 utfärdas av Kommerskollegium och intygar, att svenskt fartyg blivit vederbörligen antecknat i fartygsregistret (se d. o.). N. har efterträtt det forna fribrevet. Då ett fartyg på utländsk ort blir svensk egendom, kan ett provisoriskt dokument, interimscertifikat, motsvarande det forna interimsfribrevet, utfärdas.
Nationalitetsprincip avser, att ett folk med gemensamhet i språk och traditioner skall få bilda en enhetlig nationalstat (jfr d. o.), om förutsättningar i nationalkänsla och politisk mogenhet förefinnas. Krav härpå framfördes som allmängiltig princip efter Napoleonstidens åsidosättande av nationella synpunkter i statsordningen, tillämpades vid flera staters bildande på 1800-t. och hävdades särskilt av Napoleon III samt åberopades för de flesta statliga nydaningar under och efter världskriget. N. riktar sig dels mot hela folks inordnande under ett 1. flera större statssystem, dels mot folkminoriteters kvarblivande inom ett av ett annat folk dominerat rike.
Nationalkonventet, se Franska revolutionen sp. 550.
Nationalliberalism, politisk åskådning, som förenar krav på nationell frigörelse 1. samling med liberalism. — Ett danskt nationalliberalt parti uppkom på 1840-t. och företrädde förutom politiskt frisinne nationalitetsprincipen ("Ejderpolitiken") i
Källa: Internet Archive ·
