Sida 330
641
Natthärbärge — Natt och Dag
648
Nattflya. T. v. En ari aftotiflygare. Bredd mellan vingspetsarna 40 — itJ mm.
— T. 11. Vitaslly. Bredd mellan Ting-
spetsarna -9 — 33 mm.
grupp Fjärilar med tämligen kort och tjock kropp, oftast enlärgat gråaktiga bakvingar och avlångt trekantiga framvingar med karaktäristisk teckning (nattflyteckning). Nattdjur, som oftast leva av blomsterhonung. — Aftonflygarna, Acrony'cta, ha vita 1. gråa, svarttecknade vingar. — Slökornflyet, ParastVchtis basiWnea, har gul- 1. gråaktiga vingar. Larven förtär bl. a. omogna sädeskorn, vilka den ofta blott urholkar (slökorn), samt om hösten sädesbrodd. — Larverna av v i t a x f 1 y e t, Parastichtis seca'lis, leva bl. a. på råg, där de urgnaga strået, så att vissna ax (v i t a x) framskjuta.
— Se även Euxoa, Gräsfly, Kålfly, Ordensflyn, Rovf 1 y n och Trädgårdsflyn.
Natthärbärge, se Nattasyl.
Nattier L-je'], Jean-Marc, f. 1685, d. 1766, fransk målare. N. är en av rokokons mest representativa porträttörer och ger i sina ofta allegoriska damporträtt (ett par i Nat. mus.) typiska prov på stilens insmickrande människoskildring och måleriska elegans.
Nattmoln 1. 1 y s a n d e N., ett molnliknande fenomen, som vid flera tillfällen iakttagits såväl i Europa som annorstädes, vanl. sommartid. N. synas sväva på betydligt större höjd än vanliga moln; 80 km:s höjd (jfr Moln) har uppmätts. Möjligen bestå de av kvävekristaller (jfr Pol ar -
p k e n) 1. av vulkaniskt stoft från något vulkanutbrott 1. ock av kosmiskt stoft. I de senare fallen torde de erhålla sin belysning från solen, tills denna befinner sig 10° — 20° under horisonten. Nattmän, se Natmandsfolk.
Natt och dag, se M e 1 a m - p y r u m.
Natt och Dag, sedan slutet av 1200-t. känd ätt, uppkallad efter sin i ett ljust och ett mörkt fält delade vapensköld. Ätten började först pä 1700-t. använda efternamnet. Riksrådet Nils Bosson N., d. 1494, upptog namnet Sture (se vid. d. o.). — Måns Bengtsson N., d. omkr. 1477, herre till Göksholm, lagman i Närke 1451, inblandades i sin faders, Bengt Stenssons (riksråd, hövitsman på Kalmar slott, d. 1451), tvist med Engelbrekt och mördade denne 1436. Mördaren gick straffri och blev 1451 riksråd. — En annan ätt var den efter sin kluvna vapensköld uppkallade Natt och Dag pä längden
Hertiginnan av Orleans. Målning av Jean-Marc Nattier. \,Nat. mus.)
Il
Källa: Internet Archive ·
