Sida 356
699 Nederländerna (Undervisn.- väsen. Press. Historia — 69) 700
och ledes av en synod i Haag. Andra protestantiska kyrkosamfund hade sammanlagt 832,000 medlemmar. Katolska kyrkan räknade s. å. omkr. 2,445,000 medlemmar. Den styres av en ärkebiskop i Utrecht och 4 biskopar. Gammalkatoliker och jansenister ha egna kyrkostyrelser. Judarnas antal var 1920 115,000. — Undervisningsväsen, vetenskapliga och kulturella institutioner. Undervisning är obligatorisk för barn mellan 6 — 13 år. Primärundervisning meddelas i omkr. 6,500 elementarskolor (jämte omkr. 1,000 förberedande skolor). De äro dels statliga 1. kommunala (båda konfessionslösa), dels privata och vanl. anslutna till något religiöst samfund. Skolorna av alla typer underhållas med offentliga medel. Sekundärundervisningen sker dels i högre borgarskolor (realskolor) 1. praktiska yrkesskolor, dels i gymnasier (omkr. 80 st.), vilka förbereda till inträde vid universiteten; 33 högre flickskolor finnas. Av N:a 6 universitet äro 3 statliga, näml. Leidens, Utrechts och Groningens. I Amsterdam finnes dels ett kommunalt universitet, vilket även har en handelsfakultet, dels ett kalvinistiskt s. k. fritt universitet, båda i examenshänseende likställda med statens. I Nijmegen har 1923 grundats ett katolskt universitet. Bland anstalter för fackutbildning märkas polyteknisk högskola i Delft, lantbrukshögskola i Wageningen, handelshögskola i Rotterdam, veterinärhögskola i Utrecht, konstakademi i Amsterdam, musikkonservatorium i Haag. Kungliga biblioteket och riksarkivet äro förlagda till Haag, en kunglig vetenskapsakademi däremot till Amsterdam. Rijks Museum i Amsterdam, in-
rymt i en 1877 — 85 av P. J. Cuypers uppförd byggnad i holländsk renässansstil, är i första rummet ägnat åt att belysa den nationella kulturutvecklingen och innehåller främst världens största och värdefullaste samling av äldre nederländsk konst. Bland konstmuseer märkas f. ö. Mauritshuia i Haag (se d. o.) samt mindre stadsmuseer i Rotterdam, Haarlem och Leiden. Ett betydande arkeologiskt museum firmes i Leiden (se d. o.). Haag är säte för Akademin för internationell rätt (grundad 1914, öppnad 1923), Permanenta internationella domstolen och Permanenta skiljedomstolens internationella byrå. — Press. Bland de viktigaste dagliga tidningarna kunna nämnas : Algemeen Handelsblad (Amsterdam), De Nieuwe Courant (Haag), Nieuwe Rotterdamsche Courant (Rotterdam), De Telegraaf (Amsterdam), Het Vaderland (Haag), samtliga liberala; De Tijd (Amsterdam), De Maasbode (Rotterdam), katolska; Het Volk (Amsterdam), socialistisk. Allmänt kulturella tidskrifter äro De Gids och De Nieuwe Gids. — Historia. Äldsta bebyggelse. De nuv. N:s historia går till på 1570-t. samman med nuv. Belgiens, och namnet N. avsåg urspr. båda ländernas område jämte smärre angränsande landsträckor. Detta kustland var i förhistorisk tid bebott av keltiska stammar. Under första årh. f. Kr. undanträngdes dessa från kustlandet i n. av chauker och friser, från Rhendeltat av bataver. S. om nedre Rhen bildades keltisk-germanska biandfolk. Germanerna n. om Rhen blevo omkr. 12 f. Kr. romerska bundsförvanter men hävdade sitt oberoende av bataverna (bl. a. genom ett uppror under Claudiue
Källa: Internet Archive ·
