Tillbaka Read Runeberg

Bonniers konversations lexikon

Originalsida 372
Originalsida 372
Originalsida 372
Originalsida 373
372–373

Sida 372

731

Neklj udov — Nektar

732

Vanliga nejonögat. Längd 35 — 15 cm.

och utsugas. — Havsnejonö g a t, Petromy'zon mari'nus, är gråvit med avartmarmorerad rygg. Längd 0,7 — 1 m. Atlanten, rätt sällsynt vid svenska västkusten. — Vanliga N. 1. nättingen, Petromyzon fluvia'tilis, är ovan grönaktigt bronssvart, under gråspräckligt vit. Europas, inkl. Sveriges, kuster. Tillbringar vintern i floder, där äggen läggas. Hos larverna, vilka förr ansågos som en särskild art, 1 i n å 1 1. Ammocoe'tes, äro ögonen dolda under huden och munnen omgiven av en hästskoformad läpp.

Neklju'dov, Anatolij Vasi 1 j e v i t j, f. 1856, rysk diplomat, minister i Sofia 1911, i Stoclcholm 1914, ambassadör i Madrid april — sept. 1917. N". har utgivit memoarer från sin verksamhet pä de olika sändebudsposterna (Diplomatic reminiscenses, 1920; En diplomats minnen, 1921).

Ne'ko, 609—593 f. Kr. farao av Egypten (se d. o. sp. 753).

Nekra'sov. 1. Nikolaj A 1 e k 8 e j e v i t j N., f. 1821, d. 1877, rysk skald, skrev realistiska poetiska berättelser med social tendens, bl. a. Vem har det bra i Ryssland? — 2. Nikolaj V i s s a r i o n o v i t j N., f . 1879, d. 1918, rysk ingenjör och politiker, prof. i Tomsk 1905, kadett, medlem av 3:e och 4:e riksdumorna. Mars 1917 kommunikationsminister, blev N. senare Kerenskija ställföreträdare och sept. 8. &. generalguvernör över Finland. I nov. flydde N. frän Fin-

land till Petrograd och arkebuserades 1918 av bolsjevikerna.

Nekrolo'g (grek. nekrolo' gion, av nekro's, död, och lo'gos, ord, tal), kort levnadsteckning över nyligen död person, minnesruna.

— Nekrolo'gier, förteckningar, som i medeltidsklostren fördes över de personers dödsdagar, vilka skulle inneslutas i den offentliga förbönen.

Nekromanti' (av grek. nekro's, död, och mantn'a, spådom), spådom genom frammanande av de dödas andar. Se Spådomsko n s t.

Nekropo'1 (av grek. neTcro's, död, och po'lis, stad), i antiken begravningsplats, törlagd utanför stadsportarna.

Nekro's (grek., död), lokal vävnadsdöd, vanl. en följd av upphävd cirkulation 1. av giftverkan.

— N e k r o t i s e' r a, åstadkomma neKros. — Nekro'tisk, avdöende. Jfr Blindtarmsinflammation, Kräfta, Kvicksilverförgiftning.

Nekrospermi' (av grek. nckro' a, död, och apeWma, säd), avdöende av könscellerna i säden, vanl. vid variga inflammationer i sädesblåsan. — Azoospermi' betecknar frånvaron av könsceller i säden och inträder vid avstängning av sädesledarna (vanl. efter gonorré).

Ne'ksö, se N e x ö.

Ne'ktar (grek., möjl. av fenic. nikta'r, kryddad), i grek. myt. gudarnas rödglänsande och härligt doftande dryck. — Bot. Detsamma 8om blommornaa honung.

Källa: Internet Archive ·