Sida 464
903
Nord- Amerikas Förenta Stater (Befolkning)
904
översikt över staterna.
Inom parentes officiell förkortning av staternas namn.
*^ t- •
S2 Ei ^f
25 g- a^
1. Nya Englands stater . . 178,i 74,o 46
Maine (Me.) 85,s 7,7 9,8
New Hampshire (N. H.) . . 24,2 4,5 19
Vermont (Vt.) 24,8 3,s 14,9
Massacbusetts (Mass.) . . 21,» 38,5 185 Rhode Island (R. I.) . . . 3,2 6,» 218 Connecticut (Conn.) . . . 12,9 13,8 110
2 Mellanatlantiska staterna 265,i222,i 86 New York (N. Y.) . . . . 127,» 103,9 84 New Jersey (N. J.) . . . . 21,3 31,6 162 Pennsylvania (Pa.) . . . . 116,9 87,2 7.5
3 Nordöstracentralstaterna 642,7 214,» 84
Ohio 106,3 57,G 55
Indiana (Ind.) 94,2 29,3 31
Illinois (111.) 146,8 64,9 45
Michigan (Mich.) 150,2 36,7 25
Wisconsin (Wis.) 145,» 26,3 18,»
4. Nordvästra centralstaterna 1,842,0 125,i P,5
Minnesota (Minn.) .... 219,3 23,9 11,»
lowa 145,» 24,0 16,7
Missouri (Mo.) 179,8 34,o 19,i
Nord-Dakota (N. D.) . . . 182,9 6,5 3,5 Syd-Dakota (8. D.) . . . . 201,o 6,» 3,2
Nebraska (Neb.) 200,8 13,o 6,5
Kansas (Kans.) 212,8 17,7 8,;;
5. Sydatlantiska staterna . 781,s 139,i 20
Delaware (Del.) 5,. 2,2 44
Maryland (Md.) 31,9 14,5 56
Colnmbiadistriktet (D. C.) . 0,2 4,» 2,823
Virginia (Va.) 110,» 23,. 22
Väst-Virginia (W. Va.) . . 62,5 14,6 23
Nord-Carolina (N. C.) . . . 135,8 25,6 20
Syd-Carolina (8. C.) . . . 80,3 16,8 21
Georgia (Qa.) 1-53,5 29,» 19
Florida (Fla.) 151,9 9,7 e,-
6 Sydöstra centralstaterna 470,0 S9,o 19,2
Kentucky (Ky.) 105,. 24,2 23
Tennessee (Tenn.) .... 108,8 23,» 22
Alabama (Ala.) 134,7 23,5 17,7
Mississippi (Miss.) .... 121,» 17,9 14,9
7. Sydvästra centralstaterna 1,135,. 102,. 9,2
Arkansas (Ark.) 139,5 17,5 12,9
Louisiana (La.) 125,6 18,o 15,3
Oklahoma (Okla.) .... 181,. 20,3 11,3
Texas (Tex.) 688,6 46,6 6,9
8. Bergsstaterna .... 2,238,o 33,3 7,s
Montana (Mont.) 378,5 5,5 1,5
Idaho 217,3 4,3 2
Wyoming (Wyo.) .... 253,6 1,9 0,8
Colorado (Colo.) 269,2 9,. 3,5
New Mexico (New M.) . . 317,6 3,6 1,.
Arizona (Ariz.) 295,o 3,3 1,.
Utah 220,. 4,5 2,.
Nevada (Nev.) 288,7 O,» 0,3
9. Stilla havssiaierna . . 835,o 5ö,i 6,$
Washington (Wash.) . . . 179,o 13,6 7,9
Oregon (Ore.) 250,» 7,8 3,2
Kalifornien (Cal.) .... 405,6 34,3 8,5
Territorier och kolonier.
Areal Folkmängd Territorier: (kvkm.) (mill. inv.)
Alaska 1,530,000 0,o6
Hawaii 16,800 0,3
Porto Rico 9,000 1,«
Kolonier: Virgin Islands .... 340 0,o3
Panamakanalzonen . . 1,400 0,03
Samoa 200 0,o.
Guam 550 0,02
Filippinerna 297,900 10,3
på en yta, som utgör endast 13,8 % av hela N. Glesast bebodda äro bergsstaterna. — 1880 bodde i städer med mer än 2,500 inv. endast
28.6 %, 1920 51,4 % av totalbefolkningen. Lantbefolkningen är i majoritet i mell., s. och s.ö. N., i minoritet i n.ö. N. och Stilla havsstaterna. Endast i Nebraska, Wyoming, Colorado och Nevada har stadsbefolkningen ej procentuellt ökats 1890—1920. Av de
13.7 mill., som utgöra N:s folkökning 1910 — 20, komma 12,1 på städerna. Mer än hälften av stadsbefolkningen levde 1920 i de 68 storstäderna med mer än 100,000 inv. (därav 33 med över 200,000 inv.). Av de 12 städer, som s. å. hade mer än 500,000 inv., ligga 4 vid n. Atlantkusten (New York, Philadelphia, Boston, Baltimore), 4 vid Kanadiska sjöarna (Chicago, Detroit, Cleveland, Buffalo) och 1 s. om Erie (Pittsburg), 1 vid Mississippi (S:t Louis) samt 2 vid Stilla havskusten (San Francisco, Los Angeles). — N:3 urinvånare, indianerna, ha trängts tillbaka av vita invandrare och först i senare tid fått genom lagar skyddade reservationer, omfattande c:a 200,000 kvkm., de flesta inom glesare bebodda trakter av prärierna och bergsstaterna. Hälften av
Källa: Internet Archive ·
