Tillbaka Read Runeberg

Bonniers konversations lexikon

Originalsida 472
Originalsida 472
Originalsida 472
Originalsida 473
472–473

Sida 472

919 Nord-Amerikas Förenta Stater (Näringar. Industri) 920

För, Stat:s industri 1919.

1,000-tal Tillverknings-

Industrigrupp p.^riker Arbetare ^^,l^'^,\^,^

Livsmedelsindustri 61,3 685 ^o q??

Textil- och beklädnadsindustri 28,6 1,611 9,^16

Järn- och stålindustri 20,i 1,586 9,404

Träindustri 40,« 839 3,070

Läderindustri 6,. 349 2,6 O

Pappers- och grafisk industri 3b,t oiu d,ui^

Kemisk industri 12,> 427 5,610

eten-, ler- och glasindustri 12,s ^9» 1,085

Metallindustri 10.' f39 2,760

Tobaksindnstri 10,» loj 1,0'^

övriga industrier 51,^ 2.295 12.200

Summa 290,. 9,096 62,418

Industrins utveckling i För. Stat. atlantiska staterna, tillverkning-Tillverknings- ^ri av lantbruks- och elektriska Ar Fabriker 1'000-tal .^gj.^^ maskiner i Illinois, Wisconsin, arbetare ^^^-jj ^^,,1^^^) Indiana, Ohio och IMichigan. — 1899 207,514 4,713 11,407 Inom kemiska industrin märkas 1909 268,491 6,615 20,672 .Xr^vnt nlipraffinadprier — N 1919 290,105 9,096 62,418 sdrskiit oijeranmaaerier. i>.

bar världens största träindustri, är koncentrerad i ö. N., särskilt sågverken ligga inom awerkkuststaterna, ylleindustrin i n.ö. ningsområdena, främst vid Mexi-N. 90 % av ullen bearbetas i ^.anska bukten och Stilla havet. Nya England. Xara V, av N:s o^^ ^^ ^^^^ möbler i N. tillverkas filt- och mattfabriker ligga i 1. ^ -^^^ york, Illinois, Michigan, nära Philadelphia, V* av filt- Pennsvlvania och Wisconsin. Trähattfabrikerna i Connecticut, New j^asse- och pappersindustrin, som York, New Jersey och ö. Penn- ^ ^-^ g^.^^ är beroende av import sylvania. De tre sistnämnda ha ^^ granvirke (främst från Kana- 7,0 av landets silkes- och siden- ^^^^ ^r koncentrerad i n.ö. stafabriker. Linneindustrin ar kon- ^erna. — De största garverierna centrerad i Nya England och mel- ^j^^^g j Boston, New York och lanatlantiska staterna. — Vari- pi^Uadelphia samt i Kalifornien, dens största järn- och stålmdu- -vj-_ tillverka över 300 mill. par stridistrikt är Pittsburg-Ohio- ^^^q^q^ om året, varav endast 2 ä Buffaloområdet (Pennsylvania, 3 ^^ exporteras. De största sko-Ohio och New York), där 60 % fabrikerna finnas i Massachusetts, av N:s järn och stål produceras, j ^^aten New York tillverkas c:a Andra betydande centra aro j^äiften av alla handskar i N. — Chicagoområdet (Gary), ö. Penn- Tobaksfabrikerna ligga dels inom sylvania och n. Maryland (Betle- odlincrsområdena, dels i de största hem) och Alabama (Birmmg- importstäderna. Centra för toham). Tillverkningen av motor- baksindustrin äro bl. a. Durham, fordon har under 1900-t. tagit ett winston-Salem, Richmond, New oerhört uppsving (1906 funnos York, Philadelphia, S:t Louis och 48,000, 1924 17,7 mill. inregistre- Louisville. — Mer än hälften av rade i N.). Automobilindustrins glasproduktionen kommer på centra äro Detroit, Flint, Lansing, Pennsylvania, Väst-Virginia och Toledo och Akron. Skeppsbyg- ö. Ohio. Cement produceras särgeriet är koncentrerat i mellan- skilt i ö. Pennsylvania. Tegel-

Källa: Internet Archive ·