Sida 477
929 Nord-Amerikas För. Stat. (Undervisn.-v. Press, Historia) 930
lö år. Varje atat underhåller kostnadsfria folkskolor. Antalet offentliga folk- och elementarskolor var 1922 270,57'4. — Universitet och andra högre bildningsanstalter har till stor del utvecklats efter engelsk förebild. De äro talrika och väl utrustade samt till stor del grundade på donationer. Av de mest ansedda universiteten iiro flertalet enskilda, ss. Harvard, Yale, Princeton, Cornell, Columbia i New York samt University of Chicago. En stor del upprätthållas och präglas av religionssamfund och sekter. 1921 — 22 funnos 780 universitet, specialhögskolor, colleges, och högre yrkesskolor. Även finnas av immigrantminoriteter underhållna högre och lägre skolor med imdervisning till en del på främmande språk. Den svensk-amerikanska Augustanasynoden (se d. o.) har sålunda eget college, 8 läroverk och 256 församlingsskolor. — Bland på donationer grundade stiftelser märkas Carnegie Corporation i New York och Carnegie Institution of Washington samt Rockefeller Foundation i New York. Om det högt utvecklade och i mycket förebildliga biblioteksväsendet se Bibliotek sp. 1449 ff., om akademier se d. o. sp. 194, om observatorier se d. o. — N:s främsta konstmuseer äro Metropolitan Museum of Art (se d. o.) i New York, och Museum of Fine Arts i Boston (se d. o.), andra finnas i flera av de större städerna, SS. Philadelphia, San Francisco. Den främsta konstskolan är The Art Institute i Chicago (se d. o.) med betydande museum. — Av naturvetenskapliga museer märkas American Museum of Natural History i New York. — Pressen, som tidigare var mera präglad av de ofta framstående
tidningsutgivarnas personlighet, har i senare tid i stor utsträckning standardiserats och förtrustats av de stora nyhetsbyråerna. Bland de främsta tidningarna äro de republikanska New York Herald (New York) Tribune, Chicago Tribune och Public Ledger (Philadelphia), den demokratiska New York World, den socialistiska New York Leader samt de partilösa New York Times, Christian Science Monitor (i Boston) och tidningskungen Hearsts organ. Ledande handelstidning är The New York Journal of Commerce. — Av icke partibimdna veckotidningar märkas The Nation och The New Republic (båda i New York), bland månads- och kvartalstidskrifter The American Review of Reviews, The World'8 Work, The North American Review, The Atlantic Monthly, The Current History och The American-Scandinavian Review. — Den svenska pressen i N. utgöres företrädesvis av vecko-, halvmånadsoch månadsblad (f. n. inemot 300 st.). Av veckoblad märkas i New York Nordstjernan, i Chicago Svenska Amerikanaren och Svenska Tribunen-Nyheter, i Minneapolis Svenska-Amerikanska Posten. — 1926 finnas 2,453 dagliga tidningar, 14,109 veckoblad, 3,845 månads- och 389 kvartalstidskrilter; tillsammans mer än 22,000 pressorgan. — Historia. Kolonialtiden. Om bebyggelsen i Nord-Amerika före européernas ankomst se Indianer sp. 1293 ff. och Fornamerikansk kultur sp. 351 f. Européernas upptäckt av Amerika (se vid. d. o. sp. 364 ff.) medförde i början ingen kolonisation och intet besittningstagande n. om Mexiko (se d. o.). Det där upprättade
Le X. VIII.
Källa: Internet Archive ·
