Sida 501
977
Nordsjö- och östersjöavtalen — Nordström
978
kvkm.; största djupet omkr. 500 m. (i en ränna längs norska kusten), minsta 13 m. (vid Doggerbank). Yttemperaturen är i juli 4- 11° till + 17°, i jan. + 3° till + 7°, salthalten c:a 3,5 %; tidvattnet har i genomsnitt en stigning av 3,3 m., som vid häftig n.v. vind och därav orsakad stormflod kan stiga till 7 m.
Nordsjö- och Östersjöavtalen, tvä deklarationer (den förra undertecknad i Berlin 23 april 1908, av Sverige, Danmark, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien, den senare i Petersburg av Sverige, Danmark, Kyssland och Tyskland), avseende upprätthållandet av territoriellt status quo i till Nordsjön och Östersjön gränsande områden. I båda avtalen, som på vissa ställen erhållit en något olika formulering, förklarade signatärmakterna sitt fasta beslut att inom avtalens ram orubbade bevara ömsesidiga rättigheter till besittningarna i fråga. Därjämte förpliktade de sig att, om det nuvarande territoriella status quo hotades, förhandla om lämpliga åtgärder för dess upprätthållande. I vidfogade, nästan likalydande memoranda förklaras, att deklarationerna endast ha avseende på den territoriella integriteten av kontrahenternas nuvarande besittningar och att avtalen ej kunna åberopas i fråga om suveränitetsrättigheterna inom dessa besittningar. Samtidigt med N:s undertecknande förklarades Novembertraktaten (se d. o.) upphävd genom en i Stockholm mellan Sverige, Frankrike och Storbritannien träffad överenskommelse. För Norges del hade den upphört att gälla genom norska integritetstraktaten 1907. I samband härmed gjordes från ryskt håll
försök att även få det Ryssland åvilande Älandsservitutet (se Åland) upphävt, vilket emellertid från svensk sida mötte bestämt motstånd. Ur denna situation har man att se tillkomsten av N., vilkas politiska innebörd var, att Rysslands planer på Älandsservitutets upphävande för tillfället förhindrades men att Ryssland å andra sidan bibehöll möjlighet att framdeles upptaga frågan om Ålandsöarnas befästning. N. kommo ej i tillämpning vid den kris, som ledde till världskrigets utbrott.
Nordstjernan, en sedan 1872 i New York utgiven svensk-amerikansk tidning, sedan 1911 veckotidning.
Nordstjärnan, detsamma som polstjärnan (se Björnen).
Nordstjärneorden, se Ordnar.
Nordstrand [nå'rrtsjtrannt], en av de frisiska öarna. 45 kvkm. 45,000 inv.
Nordström. 1. Johan Jakob N., f. 1801, d. 1874, statsvetenskapsman av finländsk börd, prof. i Helsingfors 1834 — 46, svensk riksarkivarie 1846. 1853 — 63 Vet. akad:8 representant i prästeståndet och från 1867 led. av F. K., anlitades N. i olika offentliga uppdrag; bl. a. utarbetade han universitetsstatuterna av 1852. Bland hans skrifter märkes Bidrag till den svenska samhällsförfattningens historia (2 bd, 1839—40). — 2. Theodor N., f. 1843, d. 1920, son till N. 1, ämbetsman, bergshauptman i Sala 1881, sekr. i Kommerskollegium 1886, kommerseråd 1888, generaldirektör och chef för Järnvägsstyrelsen 1897, landshövding i Örebro 1. 1904—11. Ss. led. av A. K. (1897—1905) bidrog N. verksamt till beslutet om Riksgränsbanans byggande. N. deltog
Källa: Internet Archive ·
