Sida 572
1119
Nya Älvsborg — Nyblom
1120
dister (9 %). N. har ett universitet med 4 colleges i olika städer. — Till N. äro anslutna Samoaöarna (som mandat), Hervey-, Chatham-, Aucklands- och Kermadecöarna samt av Antarktis Ross Dependency mellan 160° ö. 1. och 150° v. 1. — Historia. N. har uppkallats efter Zeeland av den nederländske sjöfararen Tasman 1642 och utforskades närmare av Cook 1769—77. Efter ett första brittiskt kolonisationsförsök 1825 återupptogs nybyggarverksamheten med bättre framgång 1840. Kolonisterna invecklades 1860 — 70 i krig med maoris, men sedermera ha infödingarna ej blott förblivit fredliga utan även i märkligt hög grad civiliserats. Sedan 1870-t. har N. dragit världens blickar till sig ss. ett föregångsland betr. socialpolitiska och statssocialistiska åtgärder, ss. trust- och arbetarlagstiftning, statligt försäkringsväsen, statsdrift av järnvägar och gruvor m. m. N. vägrade 1900 att ansluta sig till Australiska statsförbundet och bildade egen dominion 1907. I världskriget understödde N. verksamt moderlandet, bl. a. genom medverkan vid erövringen av Samoaöarna och flerstädes i främre Orienten (jfr Anza c).
Nya Älvsborg, en 1869 utdömd fästning, omfattande Kyrkogårdsholmen i inloppet till Göta älv. Fästningsbygget påbörjades 1646, fullbordades provisoriskt under kriget mot Danmark 1657 samt slutgiltigt på 1670-t. N". var av stor betydelse för Göteborgs försvar och motstod framgångsrikt Tordenskjolds belägring 1719.
Nyberg, Julia Kristina, f. 1785, d. 1854, f. Svärdström, författarinna, utgav under pseud. Euphrosyne dikt-
samlingar, som ansluta sig till nyromantikernas lyrik.
Nybergsfältet, järngruvefält med anrikningsverk i Norrbärke skn, Kopparb. 1. Smalspårig järnväg till Morgårdshammars station. Malmerna utgöras av fosforrena, delvis kalkiga skarnmalmer i en ljusgrå leptit. Gruvorna brötos trol. redan på 1600- 1. Äg. Nybergs gruv a. b.
Nyblseus. 1. Gustaf N., f. 1816, d. 1902, överste, gjTimast, fäktmästare vid Lunds univ. 1842 — 62, föreståndare för Gymnastiska centralinstitutet 1864 — 87. N. verkade för fäktkonstens höjande samt genomförande av en tillämpad gymnastik med militär och idrottslig betoning. Utom fackskrifter skrev N. skönlitterära arbeten, ss. Dalkarlssången (1840), Vers och prosa (1897) m. fl. — 2. A X e 1 N., f. 1821, d. 1899, den föregrs broder, filosof, prof. i Lund 1856—86. N., som var lärjimge till Boström och representerade dennes skola, utgav bl. a. Den filosofiska forskningen i Sverige från slutet af adertonde århundradet (4 dir, 1873—97) och tills, med R. Geijer Samuel Grubbes filosofiska skrifter i urval. — 3. Gustaf N., f. 1853, son till N. 1, generalmajor, överste vid Livregementets husarer 1904, kavalleriinspektör 1912 — 15.
Nyblom. 1. Carl Rupert N., f. 1832, d. 1907, universitetslärare, skald, prof. i estetik i Uppsala 1867—97, led. av Sv. akad. 1879. N. utövade en livfull och väckande lärarverksamhet. Han utgav bl. a. diktsamlingar, lyriska översättningar och två samlingar Estetiska studier (1873 och 1884) ; efter hans död utgåvos En sjuttioårings minnen (2 dir, 1908). N. var länge verksam som konstkritiker i Post- och Inrikes
Källa: Internet Archive ·
