Tillbaka Read Runeberg

Bonniers konversations lexikon

Originalsida 597
Originalsida 597
Originalsida 596
Originalsida 597
596–597

Sida 597

1169

Nämnare — Näringsfrihet

1170

Nämnare, ee B r ft k.

Nämnd, en hos ett flertal germanska folk sedan gammalt förekommande, till dess rättegångsväsen knuten institution. Ang. dess ursprung och ålder äro meningarna delade. Enl. Äldre Västgötalagen, där N. i Sverige först omtalas, bestod häradsrättens N., häradsnämnden, av för varje särskilt mål tillsatta personer (vanl. 12), vilka till skillnad från edgärdsmännen utsagos av tingets ordf. och vilkas uppgift var att genom ed fria svaranden. Småningom blev N. i hela Sverige en ständig korporation och beståndsdel av domstolen med rannsakande och dömande myndighet. Den hade att värja 1. fälla. N., som även förekom vid lagmansting (lagmansnämnd) och konungens ting (konungsnämnd), fick under senare medeltiden stor betydelse. Sedermera inskränktes N:8 funktion till häradstingen, och i 1734 års lag erkännes dess ställning som beståndsdel av häradsrätten (se d. o.). N. användes även, enbart 1. i vissa sms., ss. benämning på en för vissa ärendens behandling tillsatt kommitté, t. ex. riksdagens opinionsnämnd, uppskattningsnämnd vid expropriation, prisnämnd o. s. v.

Nämndeman, se Häradsrätt.

Nämndforsen, se Angermanälven.

När, socken i Gotl. 1., jämte Lau pastorat i Visby stift. 850 inv. — Kyrkan är i sin helhet uppförd omkr. 1300.

Nära vind ligger ett fartyg, som får vinden in förligare än tvärs, således vid bidevindsegling, kryssning och biliggning.

Närdinghundra. 1. Härad i N. Roslags domsaga, Sthlms 1., om-

fattar socknarna Bladåker, Faringe. Almunge, Elnutby, Edsbro och Ununge. — 2. Kontrakt i Uppsala stift, omfattar pastoraten Almunge; J^utby och Faringe; Ununge och Edsbro; Edebo; Häverö och Singö.

Näring. 1. Människans N., se Födoämnen. — 2. Husdjurens N., se Fodermedel. — 3. Växternas N., se Växtnäringsämnen.

Näringsbuljong 1. n ä r b u 1 - jon g, se Bakteriologi.

Näringsfrihet, rätt för varje oförvitlig medborgare att fritt uppta och driva produktiv verksamhet inom vilken bransch som helst utan ingrepp från det allmännas sida. N. har dock alltid varit mer 1. mindre inskränkt. Som ett resultat av den industriella revolutionen och den segerrikt framträngande ekonomiska liberalismen genomdrevs under 1800-t. efter hand en starkt utvidgad N. i alla ekonomiskt framåtgående länder. Särskilt upphävdes mer 1. mindre fullständigt det statligt sanktionerade monopolsystem, som låg i skråväsendet (se d. o.) och städernas företrädesrätt till vissa näringar. För Sveriges del skedde detta genom industri-, handelsoch hantverksordningarna av 1846, förnyade och kompletterade genom förordningen ang. utvidgad N". av 1864. Ang. den närliggande nyorienteringen inom handelspolitiken se d. o. sp. 422. Den fortsatta utvecklingen kom emellertid snart att gå i motsatt riktning, i det den fria konkurrensen medförde allvarliga sociala olägenheter utan att i allm. skapa bästa möjliga behovstäckning. Det allmänna har därför dels självt övertagit produktionen inom vissa områden (t. ex. post, telegraf, kommu-

Källa: Internet Archive ·