Sida 604
1183
Nätmage — Näygäld
1184
hinneavlossning, se Ögonsjukdomar.
Nätmage, se Idisslare.
Nätorm, se Pytonormar.
Nätra. 1. Socken i Västernorrl. 1., pastorat i Härnösands stift. 5,450 inv. — 2. Kontrakt i Härnösands stift, omfattar pastoraten Nätra, Sidensjö, Skorped, Anundsjö, Mo, Björna. — 3. Tingslag i Nätra och Nordingrå domsaga, Västernorrl. 1., omfattar socknarna Nätra, Sidensjö, Skorped och Anundsjö.
Nätra och Nordingrå domsaga, Västernorrl. 1., utgöres av två tingslag, Nordingrå och Nätra. 26,180 inv.
Nätspets, även filet 1. filet guipure [fila' gipy'r], spetsliknande arbete, bestående av ett fint, knutet nät, vari mönster efteråt inträtts för hand.
Nätspänning. Den av en elektrisk strömkälla vid dess poler uppträdande kläm- 1. stationsspänningen sjunker vid överföringen till förbrukningsorten proportionellt med motståndet och strömstyrkan i ledningarna. N. kallas den i ledningsnätets olika punkter uppträdande spänningen. I allm. torde inom vanliga belysningsnät N. icke understiga klämspänningen med mer än högst 3 %, medan vid längre överföringssträckor, då högspänning förekommer, procenttalet kan uppgå till 10. Jfr Ledningssystem och Lågoch högspänning.
Nättelduk (av Ity. netteldok, eg. nässelduk; jfr sv. dial. nättia, nässla), äldre benämning på ett slags fint tyg, urspr. tillverkat av basttågor av brännässlan, senare vävt av fint bomullsgarn.
Nätiing, se N e j o n ö g o n.
Nättraby, socken i Blek. 1., jämte Hasslö och Aspö pastorat
i Limds stift. 2,370 inv. — Kyrkan från 1100-t. är en av de äldsta i Blekinge.
Nättraby — Alnaryd — Älmeboda järnväg (N. A. E. J.), en 49 km. lång järnvägslinje mellan Nättrabyhamn och Älmeboda. Spårvidd 0,600 m. N. öppnades för trafik: Nättrabyhamn — Alnaryd 1895, Alnaryd — Eringsboda 1905 och Eringsboda — Älmeboda 1910. Äg. Nättraby — Alnaryd — Eringsboda järnvägs a. b.
Nättrabyån i Kronob. 1. och Blek. 1., bildar flera forsar och utmynnar nära Karlskrona. 50 km.
Nätvingar, 'Neu/ro'ptera, en ordn. Insekter med vanl. trådlika antenner, bitande mundelar och två par smala, i regel genomskinliga flygvingar med oftast nätformigt ordnade vingnerver. Larverna leva i vatten 1. på land. Metamorfosen är fullständig, pupporna fria. Till N. höra bl. a. myrlejon-, orm-, stink- och sävsländor.
Näva, se Geraniaceae.
Nävekvarn, egendom i Timabergs skn. Södermani. 1., vid Bråviken, med gjuteri och mek. verkstad. N., som på 1700-t. var ett betydande kopparverk, tillverkar numera huvudsakl. gjutgods, bl. a. konstnärligt järngjutgods. Bruket anlades 1623 av Gillis De Besche. Äg. a. b. Nävekvarns bruk, grundat 1917.
Nävelsjö, socken i Jönköp. 1., jämte Björkö pastorat i Växjö stift. 920 inv. — Eomansk kyrka ; två processionskrucifix i Limogesemalj från 1100-t. finnas nu i Stat. hist. mus.
Näver, se Björk.
Näversöm, genombruten eömnadsteknik. Namnet syftar pä bruket att under arbetet spänna tyget över näver.
Nävgäld, enl. Snorre en av Odin införd skatt till fridens upp-
Källa: Internet Archive ·
