Sida 608
1191
Nöteborg — Nötkreatur
1192
rar premieras (huvndsakl. med penningpris). I samband med N. sker stambokföring av premierade djur av fjällras, Ayrshire- och svartbrokig låglandsras.
Nöteborg, fordom fäste vid Xevas utlopp ur Ladoga, enl. traditionen grundat av Tyrgils Knutsson 1299. Genom freden i N. 1323 åstadkoms den första gränsregleringen mellan Sverige-Finland och Ryssland (jfr Finland sp. 1584). Av svenskarna erövrades N. 1348, men det gick redan f. å. förlorat. Efter tre misslyckade erövringsförsök under krigen 1555 — 57 och 1569 — 95 intogs det under kriget 1609 — 17 ånyo 1612. 1702 återvanns N. av tsar Peter den store, som i samband med en ombyggnad gav det namnet SchlUsselburg (se d. c).
Nötkreatur, nötboskap, Bovi'nae, en grupp stora, tungt byggda Slidhornsdjur med bred, naken mule, stora ögon, mer 1. mindre släta horn, lång, trlnd svans med hårtofs i spetsen och breda klövar. Honan har fyra spenar. Hanen kallas tjur, efter kastrering oxe, honan före första kalvningen kviga, senare k o, ungen kalv. En ung oxe (ålder ung. 11^ till 3 — 4 år), användbar till dragare, kallas s t u t. Till N, höra bl. a. banteng, bison, bufflar, gaur, jak, sebu, uroxe samt det tama N., tamnötet. Bos tqu'rus, av vars raser en del trol. härstamma från uroxen, andra från ett likaledes utdött europeiskt N., Bos en/ropae'us brachy'ceros. — Lantbr. N. ha sedan yngi-e stenåldern hållits av Europas, Asiens och Afrikas folk utanför arktiska zonen. Av nutida rasgrupper äro följande viktigast. N.v. Europas svart- (mindre ofta grå-)brokiga låglandsboskap, se Låglandsbo-
skap. Nord-Europas rödbrokiga låglandsraser skiljas från föreg. genom sin färg, vanl. rikligare köttansättning samt för gödboskap mer karaktäristisk kroppsbyggnad. Hit höra Storbritanniens flesta behornade raser, ss. korthorns-, Ayrshireboskap (se d. o.), Devon- och höglandsboskap, vidare Frankrikes, Tysklands och Danmarks rödbrokiga raser, ss. fransk Charolais, schleswigsk, Tönder- och Angelboskap samt röd dansk mjölkboskap, även norsk Telemarksras m. fl. Den tidigare i Europa allmänt spridda småvuxna, korthor niga r as en, kallad tor Vboskap på grund av talrik förekomst av lämningar i torvmossar, företrädes i nutiden av den gråbruna tyska och schweiziska alpboskapen (Algau-, Schwyz- m. fl. raser) samt Kanalöarnas (Jersey-) boskap. I de skandinaviska länderna var denna typ förr mycket spridd ; hit hörde den rödgula Smålands- och Gotlandsboskapen. De schweiziska rödbrokiga Simmenthaloch svartbrokiga Freiburgraserna äro utmärkta mjölk-, drag- och slaktdjur. De östeuropeiska och italienska gråblacka, högbenta, vidhorniga raserna äro ytterst mjölkfattiga. H o r n 1 ö s boskap: hit höra bl. a. den skotska Aberdeen-Angus- och den engelska Red polled-rasen, de svenska och norska fjällraserna och de nord-, öst- och västfinska raserna. — I Sverige har sedan länge korsning med utländska rasdjur ägt rumj på 1840-t. organiserades detta arbete genom inrättande av stamholländerier (se d. o.). Härigenom ha de inhemska kreatursslagen i Göta- och Svealandslänen nästan helt er-
Källa: Internet Archive ·
