Sida 63
109
Mischmasch — Missbildning
110
mi80gy'n (av grek. gyne', kvinna), kvinnohatare.
Mi'schinasch (av ty. mischen, blanda), oredig blandning, röra.
Mise'no, C a' p o M., udde pS, Kampaniens kust, Italien, nära Neapel. Vid M. anlade Augustus en flottstation. Äv den forna staden M i s e' n u m, ödelagd 890 av araberna, finnas ännu ruiner.
Misera'bel (lat. misera'bilis, av misera'ri, hysa medömkan), ömkansvärd, ömklig, usel.
Misere're (lat., förbarma dig). Ued. Se Mag- och tarmsjukdomar sp. 1079. — Mus. Benämning (efter begynnelseorden) på Ps. 51 i Psaltaren, som i gudstjänsten vunnit rik användning. Särskilt berömd är Allegris (se d. o.) sättning för två körer (9-stämmig),
Miserico'rdia, lat., medlidande, barmhärtighet.
Misic [mi'sjitj], Z i v o j i n, f. 1855, d. 1921, serbisk fältmarskalk, deltog SS. chef för l:a serbiska armén i avvärjandet av den österrikiska invasionen i Serbien nov.— dec. 1914. M. blev 1917 arméchef på Salonikifronten samt juni 1918 generalstabschef och bidrog till de slutliga framgångarna sept. 8. å. och Bulgariens betvingande.
Misiones [-å'nnes], territorium i n.ö. Argentina, på gränsen mot Brasilien och Paraguay. 70,000 inv. Huvudstad Posadas med 3,000 inv.
Mi'sjna, se Judisk litteratur sp. 239.
Mi'spa (hebr., vaktställe), i G. T. namn på flera högt belägna platser, bl. a.: 1. M. i Benjamin (1 Sam. 7 m. fl.), sannolikt nuv. Nebi'-Samwi'l, ung. 8 km. n.v. om Jerusalem. — 2. M. i Gilead (Dom. 11: 11, 34 m. fl.), Jeftas hemort, sannolikt i närheten av
Jabboks källor. Vad M i s p e i Gilead (Dom. 11:29) åsyftar är ovisst.
Mispel, buskar 1. låga träd närbesläktade med hagtorn (fam Rosa'ceae). Tysk M., Me'spilus germa'nica, från Medelhavslän derna, odlas i Europa, bl. a. i s Sverige, och har rätt stora, gråbruna, ätliga men föga värdefulla frukter. Japansk M., Eriobo'- trya japo'nica, från Japan, odlad i subtropiska länder, har plommonstora, välsmakande frukter.
Miss (eng., förk. av mistress, se d. o.), i England titel för ogifta kvinnor, som ej kallas lady (se d. o.).
Mi'ssa, lat., mässa (se d. o.). — M. pro d e f u' n c t i 8, mässa för de avlidna, själamässa. — M. s o 1 e' n n i 8, högmässa.
Missa'l (av missale, se d. o.), se Stil.
Missa'Ie (av lat. mi'ssa, mässa), mässbok, i romerska kyrkan namn på den liturgiska handbok, som innehåller ritualet för mässan, däri även (från omkr. 1000) inbegripet de för varje mässa föreskrivna bibeltexterna, vilka från början inrymts i särskilda evangeliarier (se Evangeliebok). Även sedan den romerska mässan segrat över andra typer, rådde under medeltiden stor provinsiell frihet (i Sverige hade sålunda varje stift sitt säregna M.). Tridentinska mötet fördömde denna mångfald, varefter påven 1570 utfärdade det för hela kyrkan med få undantag bindande M. Roma'num (slutgiltig uppl. 1634). Termen användes nu ånyo i svenska kyrkan.
Missbildning. M. av vitt skilda slag förekomma hos både människor, djur och växter. Läran om M. kallas teratologi'. — Med. M. 1. missfoster upp-
Källa: Internet Archive ·
