Tillbaka Read Runeberg

Bonniers konversations lexikon

Originalsida 637
Originalsida 637
Originalsida 636
Originalsida 637
636–637

Sida 637

1249

Ofif side — Of talmoskop

1250

Under och från denna överföres till pappersytan. O. medför avsevärt minskad nötning av tryckytan och ökad tryckhastighet (3,000 ex. per tim.) och är dessutom i hög grad oberoende av ytan, på vilken bilden skall stanna. Papper med grov yta, bleckplåt m. m. (första användningen av O. gällde konservburkar), där direkt tryck varit omöjligt, kan härvid användas. O. har huvudsakl. använts i samband med litografin, spec. trycket i rotationspress från zinkplåt, såväl i svart som i färger, och har här ett stort arbetsområde, varpå det skarpt konkurrerar även med högtrycket. Typiska exempel på offsettryck äro kartböcker och vykort i färg. Betydelsefullt är dels dess goda arbetsekonomi, dels att vid tryckning medelst O. papper kan väljas, som ej i likhet med de kritade anstränger ögonen.

Off side [åff sa'jd] (eng., utanför sidan), se B o 1 1 s p e 1 sp. 244.

OfikaIci't, kornig kalksten med talrika fläckar av serpentin (t. ex. Kolmårdsmarmor).

Ofiklefd (av grek. of is, orm, och kleis, klaff), blåsinstrument av metall, användes tidigare som basinstrument särskilt i militärmusiken men är numera i det närmaste undanträngd av tuban.

0'fir, ett i G. T. (1 Kon. 9: 28 m. fl.) omtalat land, berömt framför allt för sitt guld; var sannol. beläget i s.v. Arabien (möjligen på Afrikas östkust).

Ofi't, se Ofitisk struktur.

Ofi'ter (av grek. o'fis, orm), hos Irenaeus och Origenes namn på en gnostisk riktning, vilken i själva verket synes ha omslutit en rad av besläktade gnostiska skolor. En av dem var naassenerna (se d. o.). O. ha sitt namn av

ormen, vilken spelar en betydelsefull roll i deras system.

Ofi'tisk struktur (av ofi't, en diabas i Pyrenéerna), en särskilt i diabaser vanlig struktur, karaktäriserad av divergentstråligt anordnade plagioklaslister, inbäddade i pyroxener (se ill. till Diabas sp. 275).

O'fotbanan, norska järnvägen mellan Narvik i Ofoten och svenska riksgränsen, där O. fortsattes av den svenska Riksgränsbanan. O. öppnades för trafik 1902, befordrar framför allt svensk järnmalm och är elektrifierad.

O foten, benämning på områ dena kring den rikt förgrenade och av storslagna fjällpartier omgivna Ofotfjord, Vestf jords n.ö. fortsättning, Nordland fylke, Norge.

Ofri grund, ofri tomt, se Tomträtt.

Ofritt gods, Ofritt skepp, se Fritt gods.

Ofruktsamhet, se Sterilitet.

Ofrälse (jfr Frälse), utan frälseprivilegier; icke adlig person. Under ståndsriksdagarnas tid kallades präste-, borgar- och bondestånden de o frälse stånden.

OftaImiatri'k (av grek, of talmo's, öga, och iatriko's, hörande till läkekonst), behandlingen av ögonsjukdomar.

Oftalmologi' (av grek. of talmo's, öga, och lo'gos, lära), läran om ögonen och deras sjukdomar.

Oftalmometer (av grek. oftalmo's, öga, och metrei'n, mäta), instrument för bestämning av krökningen hos ögats brytande ytor genom uppmätning av spegelbilderna av en ljuskälla; spec. använt vid bestänming av astigmatism (jfr d. o.).

Oftalmosko'p (av grek. of tal mo's, öga, och skopei'n, se) 1.

40. — L e X. VIII.

Källa: Internet Archive ·