Sida 659
1293
Olycksfall i arbete
1294
stora, platta blomställningar samt röda bär. Blommar i juni och juli. De yttersta blummurna i varje blomställning äro könlösa orh ha förstorad krona samt stft 8oin skyll apparater i insektpollinatioriena tjänst. O. är rätt allmän i lövängar o. d. över nästan hela Sverige. Odlad har den ofta blott könlösa blommor i klotrunda samlingar (snöbollsbuske).
Olycksfall i arbete, ss. grund för social olycksfallsförsäkring (se d. o. och Socialförsäkring), upptogs i svensk lagstiftning genom en lag 1901, avlöst av den nu gällande Lag om försäkring för olycksfall i arbete 17 juni 1916, som utsträckt räckvidden av den tidigare lagen till allt yrkesarbete. Sedan gammalt ålåg det arbetsgivare att i vissa fall lämna ersättning till arbetare, som drabbats av olycksfall. Efter hand ålades arbetsgivarna ersättningsskyldighet för varje skada på grund av olycksfall i arbete, såvida ej skadan förorsakats genom grov vårdslöshet 1. med vett och vilja. Detta åliggande för arbetsgivaren innebar emellertid icke fullständig trygghet för arbetaren i andra fall än då arbetsgivaren var solvent. Detta förhållande tillsammans med en förändrad uppfattning av arbetsavtalet — man anlägger numera på detta en övervägande social synpunkt, därvid rätt till ersättning vid olycksfall anses uppstå icke blott på grund av arbetets farlighet utan även på grund av arbetsgivarens skyldighet att erlägga lön tillräcklig nog att skydda arbetaren mot följderna av O. — har fört med sig skyldighet för arbetsgivaren att försäkra sina arbetare. — Enl. ovannämnda lag är varje arbetare i lagens mening försäkrad för skada till följd av
O., varvid dit räknas även olycksfall vid färd till 1. från arbetsstället, om färden föranledes av och står i omedelbart samband med arbetsanställningen. Med arbetare förstås var och en, som mot avlöning 1. för yrkesutbildning utför arbete för annans räkning, dock ej den, som utför arbetet i sitt hem 1. å arbetsställe, som av honom själv bestämmes, ej heller arbetsgivares hemmavarande barn och föräldrar, ej heller den, vars ärsavlöning överstiger 9,000 kr., ej heller minderårig, som ej fyllt 12 år, och ej heller den, som av tillfällig anledning användes till arbete av någon, som eljest ej använder arbetare. Kostnaden för försäkringen bestrides genom försäkringsavgifter, erlagda av arbetsgivaren, med bidrag av statsmedel till omkostnaderna. Försäkringen äger rum i Riksförsäkringsanstalten 1. i för ändamålet bildat ömsesidigt olycksfallsförsäkringsbolag. I ersättning utges, 1) om O. medfört sjukdom, som förorsakat förlust 1. nedsättning av arbetsförmågan under mer än 35 dagar efter dagen för olycksfallet, fr. o. m. 36 :e dagen så länge sjukdomen varar, läkarvård, läkemedel och andra till arbetsförmågans höjande nödiga hjälpm,edel samt sjukpenning (som står i visst förhållande till arbetsförtjänsten), 2) om O. efter sjukdomens upphörande medfört förlust 1. nedsättning av arbetsförmågan, livränta och viss behandling och, 3) om O. medfört döden, begravningshjälp och livräntor till efterlevande. — Under karenstiden, d. v. s. de 35 första dagarna efter olycksfallet, är den skadade berättigad att av arbetsgivaren erhålla läkarvård och läkemedel samt i vissa fall sjukpenning. — Om besvär över beslut
Källa: Internet Archive ·
