Tillbaka Read Runeberg

Bonniers konversations lexikon

Originalsida 699
Originalsida 699
Originalsida 698
Originalsida 699
698–699

Sida 699

1373

Ordning — Ordningsmål

1374

ser ytterst vanliga, iusignierna buras nära nog i vardagslag, och Hederslegionen medför för sina innehavare betydande sociala fördelar. De engelska O. däremot utdelas ej blott som vedermäl« för medborgerliga förtjänster utan även med hänsyn till börd, och de bäras ytterst säUan. — Ät utlänningar utdelas O. i de flesta länder med en viss generositet, särskilt vid furstebesök och andra utomordentliga officiella relationer, men även ss. erkänsla för gjorda tjänster. — O. kunna indelas i s. k. stora ordnar, som huvudsakl. tilldelas furstar och statsöverhuvuden samt understundom innehavare av rikets allra högsta ämbeten, och förtjänstordnar, som utdelas för ämbetsmanna- och andra medborgerliga förtjänster i allm. Till förstnämnda gruppen räknas t. ex. Serafimerorden, Strumpebandsorden, Elefantorden. I vissa länder, t. ex. Frankrike och Norge, utdelas O. även åt kvinnor. Även särskilda damordnar finnas. Vissa O. äro krigsdekorationer (se d. o.), t. ex. preussiska Järnkorset.

Mera kända utländska riddarordnar, med instiftelseå.r inom parentes. Baden: Zähringer Mwenorden (1812). — Bayern: St. Hubertusorden (1444), Bayerns förnämsta O.; St. Georgsorden (1729); Kronorden (1808). — Belgien: Leopoldsorden (1832). — Danmark: Elefantorden (1464, förnyade statuter 1693), Danmarks förnämsta O.; Danebrogsorden, stiftad 1671 1 anknytning till sägnen om Danebrogen. — England: se Storbritannien. — Finland: Vita rosen (1919); Frihetskorset (1918), utdelades 1 samband med frihetskampen. — Frankrike: Hederslegionen (1802), Frankrikes enda egentliga C; Palmes académiques (1808 och 1850) (innehavare benämnas officier d'académie 1. högre graden officier de 1'lnBtruction publlque). Före revolutionen funnes bl. a. Mikaelsorden (1469), som sammansloga med Helgeandsorden (1578), och Ludvig den heliges orden (1693). — Italien: De fornt av Savojen-Sardiniens härskare

utdelade Annunziataordea (omkr. I360J, Italiens förnämsta C, samt S:t Maurltiusoch Lazarusorden, bildad av tvä gamla O., som sammanslogos 1810: Kronorden (186S1. — Nederländerna: Lejonorden (1S15); Oranieu-Nassauorden (1S92K — Norge: S:t Olavsorden (1847); Den norske Love (1904), avsedd att motsvara svenska Serafimerorden, har sedan 1004 ej utdelats. — Polen: Vita örn (enl. sägen 1326, förnyad 1703 och 1921) (jfr Ryssland); Polouia Kestituta (1921). — Preussen: Svarta örns orden (1701), var Preussens förnämsta O.; Koda örns orden (1705) ; Pour le mérlte (1740); Kronorden (1861); Järnkorset (1813). — Ryssland (De socialistiska sovjetrcpulilikernas union): Koda flaggans ordeu (1919). Före 1917 års revolution var S:t Andreasorden (1698) Rysslands högsta O.; vid. märkas S:t Aleksaudr-Nevskijorden (1725); Vita örns orden (enl. sägen 1326), arspr. polsk (se ovan Polen); S:ta Annaeorden (1735). — Spanien: Gyllene skinnets orden (1429) (jfr nedan Österrike); Karl lll:s orden (1771); Isabella den katolskas orden (1815). — Storbritannien: Strumpebandsorden (omkr. 1350), Englands förnämsta O.; Bathorden (1399); den skotska Tistelorden (1687); den irländska S:t Patriks orden (1783); Order of British Empire (1917), för Brittiska riket. — Tjecko-Slovakiet: Vita lejonets orden (1922), tilldelas blott utlänningar.

— XTngern: S:t Stefansorden (1764). — Österrike: Gyllene skinnets orden an-Silgs som den förnämsta av alla C, även spansk (se ovan) ; preussiska Johannlterordens ordenstecken.

Ordning. 1. Se Stjärnor.

— 2. Se Systematik.

Ordningsmannaämbetet, ett 1718 på Görtz' initiativ inrättat ämbetsverk, som vid landsstatens sida övervakade vissa sidor av förvaltningen och skatteindrivningen. Det avskaffades efter Karl Xlirs död.

Ordningsmål, i motsats till domstolsraål, i T. F. benämning på sådana tryckfrihetsmål, som röra åsidosättande av kontrollföreskrifter om tryckerier och bokhandel. I O. har justitieministern makt att pliktfälla den brottslige. Besvär häröver få anföras hos Högsta domstolen.

Källa: Internet Archive ·