Sida 702
1379
Orfiker — Organism
1380
re, vid vara underbara sång klipporna rörde sig och de vilda djuren blevo tama. O. var son till Kalliope, deltog i argonauternas tåg och fann sin död i Trakien, söndersliten av Dionysosdyrkande kvinnor. Om hans färd till underjorden se E u r y d i' k e. — Från O. ha o' r f i k e r n a och o r f i' 8 - men sitt namn. Orfikerna gåvo upphovet till en religiöst-sekterisk rörelse, som med början under 500-t. f. Kr. levde kvar mer 1. mindre livaktig under hela den förkristna antiken. Orfikerna predikade andens strid mot köttet, den synliga världens ofullkomlighet och bländverk samt människolivets elände och firade mysterier (se d. o.), där dessa läror spriddes. Det praktiska resultatet av denna lära blev ett asketiskt och återhållsamt liv. Orfikerna lärde också, att själen hade att genomlöpa flera kroppsliga existenser, innan den förenades med gudomen. Flera av antikens största diktare och tänkare (t. ex. Platon) ha varit påverkade av orfismen. — Adj.: o' r f i 8 k.
0'rfiker, O r f i' s m, se O r - f eu s.
Orford [å'f8d], se Walpole.
Orfordmetoden [å'f9d-], se Nickel sp. 803.
Orga'n (av grek. o'rganon), verktyg, redskap. — 1. Beteckning i allm. för varje anhopning av celler 1. vävnader med gemensam funktion, ss. lever, hjärna, växternas blad o. 8. v. Cellerna kunna anses som elementära O. — 2. Röst (sång-, tal-). — 3. Tidning 1. tidskrift, som är språkrör för någon åsikts- 1. intressegrupp (t. ex. högerorgan, regeringsorgan).
Organisatio'!» (av organ, se d. o.), ordnandet av olika delar till ett helt, inom vilket de inbördes samverka; något, som är ordnat
på detta sätt, ordning (t. ex. härordning, -organisation), förening (t. ex. facklig O.) ; inre anordning 1. byggnad, inrättning. — O r g a - nisato'ri8k, som avser 1. kan åstadkomma organisation. — Organisatö'r, person, som organiserar 1. har organisatorisk talang. — Organise' ra, åstadkomma organisation, ändamålsenligt inrätta; göra till medlem av en organisation.
Orga'nisk, försedd med 1. hänförande sig till organ; levande, utmärkande för levande varelser; som hör till djur- 1. växtriket; som utgör ett sammanhängande helt (i denna bet. i uttryck som organiska lagar och o r - ganiska artiklarna, den franska lag 1802, som i samband med konkordatet av s. å. reglerade statens medverkan vid kyrkolagstiftningen). — Organiska föreningar, kemiska föreningar, som innehålla kol. Jfr Oorganiska föreningar.
— Organisk sjukdom, sjukdom, som ger morfologiskt påvisbara förändringar. Motsats: funktion e' 11 sjukdom.
— Organisk substans, vid analys av fodermedel och i utfodringsläran använd beteckning för summan av innehållet av organiska ämnen,
Organi'sm (fr. organisme; jfr Organ), levande väsen, djur I. växt (jfr Liv). — Biol. Flercelliga djur och växter skiljas bl. a. på det allmänna utseendet, därpå att djurcellerna sakna den hos växter vanl. fasta cellmembranen och bilda cellvävnader, i vilka formade cytoplasmabildningar spela huvudrollen, på den hos djur och växter delvis olika ämnesomsättningen (jfr d. o.) o. s. v. Någon skarp gräns mellan encelliga djur och växter kan däremot
Källa: Internet Archive ·
