Sida 723
1421
Ornat — Orometri
1422
blomstrade särskilt under renässansen i Italien, i Tyskland med de 8. k. Kleinmeister och i Nederländerna samt under 1600- och 1700-t. i Frankrike med Lepautre, Bérain, Watteau, Boucher, Oppenort m. fl. De spredos över hela Europa och fingo den största betydelse för stilutvecklingen, särskilt inom konsthantverket. Se ill. till Ornamentik sp. 1415 — 1419.
Orna't (av lat. orna'tus, utstyrsel), festlig skrud; ämbetaskrud, särskilt högtidlig prästskrud (se Kyr ko skrud).
Orne, se S v i n d j u r.
Orne [S.rrn]. 1. Departement i n. Frankrike, kring övre O. 2. Jordbruk, fruktodling, framställning av cider, industri. 275,000 inv. Huvudstad Alencon. — 2. Flod i n. Frankrike, utmynnar i Engelska kanalen. Segelbar från Caen. 152 km.
Orne'ra (lat. orna're), pryda.
Ornitho'galum, växtsläkte
(fam. Lilia'ceae), lökväxter med stjärnformiga, vita blommor. O. umbella'tum, morgonstjärnor, med upprätta blommor i kvast, och O. nu' tans, aftonstjärnor, med hängande blommor i klase, bägge blommande pä våren, odlas som prydnadsväxter och förvildas sttmdom. Ett par andra arter odlas som krukväxter.
Orni toffla blommor (av grek. o'mis, fågel, och fi'los, vän), se Pollination.
Ornitologi' (av grek. o'rnis, fågel, och lo'gos, lära), läran om fåglarna. — Ornitolo'g, person, som ägnar sig ät ornitologi.
Ornunga, socken i Älvsb. 1., jämte Nårunga, Skogsbygden, Ljur, Kvinnestad och Asklanda pastorat i Skara stift. 440 inv.
Ornässtugan i byn Ornäs i Torsång skn, Kopparb. 1., vid Runn, en märklig loftbod från
medeltiden k dåv. frälsegodset Ornäs. Gustav Vasa skall 1520 som flykting ha gästat O. och därvid blivit förrådd av Arent Persson (se denne).
Ornö, socken i Sthlms 1., jämte Dalarö, Utö och Nämdö pastorat i Strängnäs stift. 400 inv. O. omfattar ön Ornö s. om Dalarö med angränsande skärgård.
Oro, se Ur.
0'robus, se Gökärt.
Orogene'tiska rörelser (av grek. o'ro5, berg, och ge'nein, uppkomma), sammanfattande namn på de bergbildande rörelserna. O. indelas i radie' Ila rörelser (förkastningar och flexurer) och tangentie'lla rörelser (veckningar, överskjutningar och veckförkastningar). De radiella rörelserna bilda borstar och sänkor, de tangentiella bergskedjor. Knappast något område på jordytan har undgått bergskedjebildande rörelser. Alla urbergsområden äro veckade, medan däremot andra områden finnas, som ej varit veckade sedan kambrisk tid. O r o - genetiska (av bergbildande rörelser utmärkta) perioder ha omväxlat med anorogene'- tiska, under vilka endast svaga O. inträffat. Under varje orogenetisk period synes bergskedjebildningen varit koncentrerad till bestämda bälten. De yngsta bergskedjornas utbredning framgår av ill. till art. Jordskalv.
Orognosi' (av grek. o'ros, berg, och gno'sis, kunskap), läran om bergen.
Orografi' (av grek. o' ros, berg, och gra'fein, skriva), läran om jordytans former.
Orometri' (av grek. o'ros, berg, och metrei'n, mäta), läran om bergens dimensioner, relativa och absoluta höjder, olika trakters medelhöjd etc.
Källa: Internet Archive ·
