Sida 740
1455
Oslättfors — Osmos
1456
gås examina av s. k. förberedande prov i vissa ämnen. Var fakultet har sin ämbetsexamen, som ger kompetens till skilda offentliga tjänster [till lärarbanan den lägre "adjunktsexamen" och den högre "lektorsexamen", vilka medföra titlarna c<md{ida'tus) mag(iste'rii), resp. c(md(idatus) phil (olo' giae) 1. cand(idatus) rea'l(ium]]. Doktorsgrad kan vinnas men fordras ej för nägot ämbete.
Oslättfors, kapell i Hille förs., Uppsala stift.
Osma'ner, se Turkar.
Osma'nska riket, se Turkiet.
Osmiri'dium, naturlig legering mellan osmium och iridium; förekommer bl. a. på Tasmanien och Nya Guinea.
0'smium, platinametall, det tyngsta av alla grundämnen (spec. v. 22,5), användes i glödtråden till elektriska lampor på grund av sin höga smältpunkt (c:a 2,500°). Atomtecken Os, atomvikt 190,9. Den viktigaste föreningen är osmiumtetro X i' d, OsOi, som bildas genom förbränning av finfördelad metall, luktar som kloroxid, är lättflyktig och mycket giftig. Löser sig i vatten utan sur reaktion.
Osmond [-må'r)]. Fl or is, f. 1849, d. 1912, fransk metallograf, studerade stålets allotropiska förändringar och införde den termiska analysen i metallografin.
Osmondi't, se Stål.
Osmo's (grek., stöt), vätskors och däri lösta ämnens förmåga att genomtränga vissa membraner. Diffunderar vätskan 1. det lösta ämnet ut ur ett kärl till en omgivande vätska genom en dylik membran, talar man om e x o s - mos, diffunderar den in i kärlet, talar man om endosmos. O. strävar (dock ej alltid hos elektro-
lyter) att åstadkomma samma koncentration av varje ämne på båda sidorna av membranen. Om därför en lösning av ett ämne inneslutes av en för det lösta ämnet men ej för lösningsmedlet ogenomtränglig (halvgenomtränglig, semipermea'- bel) membran, vilken på andra sidan omges av det rena lösningsmedlet, diffunderar detta in i lösningen och gör den mera utspädd. Är kärlet slutet, uppstår härvid ett inre övertryck, som slutligen hindrar mera lösningsmedel att diffundera in. Det tryck, som då uppnåtts, kallas lösningens osmo'tiska tryck. Finnas på membranens båda sidor lösningar (av samma 1. olika ämnen, för vilka alla membranen är ogenomtränglig), diffunderar lösningsmedlet från lösningen med lägre osmotiskt tryck till den med högre. Härpå grunda sig flera metoder för konstaterande av om tvä lösningar ha samma osmotiska tryck, d. v. s. äro i8oto'niska. Hyperto'nisk är en lösning, som har högre, hypoto'nisk en, som har lägre osmotiskt tryck än en cells innehåll 1. en kroppsvätska. — Osmotiska trycket för utspädda lösningar är enl. van't Hoff lika stort som trycket av en gasmassa med samma temperatur och volym samt med lika många molekyler som det finns molekyler och ioner (för koUoidala lösningar partiklar) av det upplösta ämnet i lösningen. Härav framgår osmotiska tryckets betydelse för beräkning av molekylarvikt och dissociation. Osmotiska trycket mätes dock sällan direkt utan beräknas ur den lättare mätbara fryspunktsnedsättningen (se d. o.). — En membran, som är genomträng- 1ig för ett ämne men ej för ett annat, kan användas för att skilja
Källa: Internet Archive ·
