Sida 778
1531
Paleotropiska regionen — Palermo
1532
ordovicium, men en verklig fiskfauna (pansarf iskar o. a. primitiva grupper) förekom först i gotlandium. Bland groddjur uppträdde de primitiva 8tegoce'phali tidigast, i karbon; de dogo ut i trias. Kräldjuren hade sina tidigaste representanter i slutet av karbon- 1. i permperioden. De äldsta däggdjuren tillhörde Multitubercula' ta. P. erbjuder utomordentliga exempel på utvecklingsserier, bland vilka flera däggdjursserier från tertiärperioden, t. ex. hästdjuren, torde vara de mest bekanta. Ä andra sidan känner man former, som under en stor del av jordens historia stått stilla i sin utveckling, t. ex. den ännu levande Li'ngula (ett släkte Brachiopoda) , som icke undergått någon förändring sedan kambriska perioden. — Bot. V ä x t - paleontologi'n (fytopaleontologi'n, paleobotani'ken) sysslar med växtfossilen. Dessa förekomma i mycket mindre mängd än djurfossilen; flertalet äro funna i sötvattensavlagringar (t. ex. stenkolsformationens). De äldsta kända algerna i prekambriska och kambriska avlagringar tillhöra Cyanophy'ceae och FlageUa'ta (kokkolitoforider ; jfr Kokkolit). Grönalger (kalkalger) förekommo redan i ordovicium, kiselalger började i jura. De äldsta kända landväxterna, ormbunksväxter av gruppen Psilophyta'les, levde under devon perioden (trol. redan under yngre silur). De äldsta och mest primitiva gymnospermerna, Pteridospe'rmae (1. CycadofVlices), funnos trol. redan i övre devon, voro allmänna under karbonperioden och dogo senare ut. Cykadofyter äro kända från yngre paleozoiska eran. Cordaita'lea (Cordaites, se d. o.) nådde sin
högsta utveckling under övre karbon och utdogo senare. Cri'nkgo och närbesläktade former äro kända från paleozoiska erans slut och nådde sin kulmen under juraperioden. Barrträd framträdde först i undre perm (1. möjligen övre karbon) och voro rikast utvecklade under mesozoiska eran. I stort sett kan sägas, att den äldre delen av paleozoiska eran utmärktes av algflora, medan den yngre var ormbunksväxternas och de äldsta fröväxtemas tid; den mesozoiska eran var framför allt gymnospermernas tid, medan senare delen av kritperioden, tertiäroch kvartärperioderna samt nutiden utgöra angiospermernas tidsålder. — Se även schemat sp. 1529—30.
PaIeotro'piska regionen (av grek. palaio's, forntida, och tropisk), se Växtgeografi.
Paleoty'p, se Inkunabler.
PaIeozo'iska eran (av grek. palaio's, forntida, och zo'on, djur), se Geokronologi.
Paleozoologi' (av grek. palaio's, forntida, och zoologi), se Paleontologi.
Pale'rmo, huvudstad på Sicilien och i en provins med samma namn, utomordentligt vackert belägen vid den av mäktiga berg omgivna Palermobukten. 400,000 inv. — I arkitektoniskt avseende är P. en av Italiens märkligaste städer. Från äldre medeltid kvarstå en mängd byggnader, i vilka arabiska, bysantinska och normandiska element sammansmält till en egendomlig biandstil. I huvudsak bysantinska äro kyrkorna San Giovanni degli Eremiti, grimdad 1132, den prakt fullt mosaiksmyckade La Marto råna (1147; se ill. till Italiensk konst sp. 1619) och San Catal do (1161). Av det normandiska
Källa: Internet Archive ·
