Sida 791
1557
Palmfett — Palmstiema
1558
Palmfett, se O 1 j e p a 1 m.
Palmpren. 1. Karl Edvard ?., f. 1840, d. 1910, skolman, förkämpe för eamskoleidén och för införande av slöjdundervisning i skolorna. 1876 öppnade P. Praktiska arbetsskolan för barn och ungdom, vilken, senare utvidgad, 1S91 blev Palmgrenska samskolan. — 2. Herman P., f. 1865, ämbetsman, kammarrättsråd 1906, regeringsråd 1909, led. av lagrådet 1915—16 och 1924— 26. P. har bl. a. tills, med O. Bodin utgivit Själf deklaration, praktisk handbok för skattskyldiga och beskattningsmyndigheter
(l:a uppl. 1902). — 3. Selim P., f. 1878, finländsk musiker, har bl. a. tonsatt impressionistiskt hållna pianostycken samt sånger, manskörer, operan Daniel Hjort, scenmusik till sagospelet Tuhkimo (Askungen) och två pianokonserter {Floden, Metamorfoser).
Palmiti'n, se Palmitinsvra.
Palmitinsyra, CsHä.CÖOH, förekommer i form av glyceriden palmiti'nide flesta djur- och växtfetter. Särskilt rika på P. äro palmolja och talg. Ss. ester med cetylalkohol ingår P. i valrav. P. bildar en kristallmassa (smältpunkt 62°). Utgör jämte stearinsyra huvudmassan i stearinljus.
Palmkakor, se Oljekakor (tabell) och Oljepalm.
Palmkål, se P a 1 m a c.
Palmkärnmjöl, se Oljekakor (tabell) och Oljepalm.
Palmkärnolja, se O 1 j e p a 1 m.
Palmlilja, se Yucca.
Palmmård, se Rullmård ar.
Palmnötter, se O 1 j e p a 1 m.
Palmolja, se O 1 j e p a 1 m.
Palmorden, ett i Tyskland under 1600-t. verksamt samfund med uppgift att verka för det högtyaka språkets renhet.
Palmskiöld, Elias,!. 1667, d. 1719, kansliämbetsman, chef för Riksarkivet 1702, gjorde omfattande samlingar av äldre handlingar, belysande skilda historiska områden. "Palmskiöldska samlingen", som bl. a. rymmer avskrifter av en mängd vid slottsbranden 1697 förlorade handlingar, förvaras i Uppsala universitetsbibliotek.
Palmsocker, se P a 1 m a e.
Palmstedt. 1. Erik P., f. 1741, d. 1803, arkitekt. P:s tidigare verk utfördes i rokokons anda (t. ex. Börsen i Sthlm), men han blev efter en studieresa till Italien 1778 — 80 en entusiastisk anhängare av nyklassicismen. Hans stil präglas av starka monumentala strävanden och stor återhållsamhet i dekorativt avseende. Påverkan från Palladio röja teatern å Gripsholm (se ill. till d. o.; 1781) och det nu rivna Bondeska palatset vid Strömgatan i Sthlm (1784), medan tullhuset vid Skeppsbron (1788) visar inflytande från italiensk ungrenässans. Han utförde även Tyska Brunn (se ill. till Brunn) och brunnen på Brunkebergstorg i Sthlm. — 2. K a r 1 P., f. 1785, d. 1870, den föregts son, tekniker, organiserade Chalmerska slöjdskolan i Göteborg, var dess föreståndare 1830 — 52 och bidrog till den tekniska undervisningens ordnande genom upprättandet av tekniska skolor.
Palmstierna. 1. Nils P., f. 1696, d. 1766, frih. 1747, politiker av hattpartiet, var på grund av sin aggressivitet gentemot motståndare en av de mest fruktade hattarna. Han var bl. a. minister i Köpenhamn 1739 — 44 och blev riksråd 1746. Som ordf. för en förräderikommission under Pommerska kriget gjorde han sig så hatad, att han prisgavs av par-
Källa: Internet Archive ·
