Sida 794
1563
Pamirdialektema — Panama
1564
dukusj, Karakorum och T'ienshan. Består av platåer med mellanliggande kedjor och dalgångar; medelhöjd 4,000 m. Bland topparna märkes i ö. P. Mustagh-Ata (c: a 8,000 m.). P. har fastlandsklimat och är till stor del en öken med växtlighet och bebyggelse eg. blott i dalarna, där kargiser bedriva boskapsskötsel. P. har utforskats av bl. a. Sven Hedin.
Paini'rdialekterna, se Iranska språk sp. 1487.
Pamlico Bay [p8e'mmlikAo bej], lagun på Nord-Carolinas kust, ö. För. Stat. P. är grund med nästan sött vatten. Yttersta udden på de utanför liggande sandöarna är den för sjöfarten farliga Kap Hatteras.
Pamp. 1. (Mlty. pampe), stor värja. — 2. (Dial., tjock människa), person i inflytelserik ställning, ofta självmedveten och viktig (pampig).
Pa'mpa. 1. Se La P a m p a. — 2. P. 1. p a' m p a s, slätterna, lågslättsområde i Argentina mellan Anderna i v., Atlanten i ö., Eio Negro i s. samt La Platå och Sierra de Cördoba i n. P. är till största delen en jämn, trädlös slätt, som täckes av pampasformationen (delvis bördiga flodoch lössavlagringar, rika på djurfossil). På P. bedrives boskapsskötsel i stor skala, i ö. även jordbruk. Växt- och djurvärld, se Syd-Amerika. Jfr även Argentina sp. 623.
Pampasgräs, Cortade'ria Selloa'na (1. arge'ntea 1. Gyne'rium arge'nteum) , gräs från Argentina och s. Brasilien, ofta odlat som prydnadsväxt. Har breda blad och högt strå med silverglänsande, plymlik vippa.
Pampasstruts, se N a n d u.
Pampe'ros, häftiga sydväststormar, som från pampas i s.
Syd-Amerika nå Argentinas och s. Brasiliens kusttrakter.
Pamplona [-lå'na], huvudstad i Navarra, n.ö. Spanien. Biskopssäte. Gränsfästning. 33,000 inv.
Pampu'sch (av Ity. bambusche, urspr. av babusch, se d. c), ett slags ytterkänga, vanl. upptill försedd med krage av pälsbräm.
Pan, polsk titel på adlig godsägare.
Pan- (av grek. pan, allt), all-, hel- (om politisk 1. kulturell rörelse, som strävar efter sammanslutning mellan besläktade folk, raser, religioner etc).
Pan, i grek. myt. de arkadiska herdarnas gud, son av Hermes och en nymf. P. avbildas med horn, ben och svans som en bock och ofta spelande på panflöjten, sy'- rinx. Han uppfattades som ett uttryck för naturens alstrande och livgivande kraft och tillades stor sinnlighet och livsglädje. Han kimde stundom injaga panisk skräck (se Panik).
Panachering [panasje'-] (av fr. panache, fjäderbuske), brokbladighet, förekomst av vita, gula 1. röda fläckar 1. strimmor på gröna blad. P. kan bero på ärftliga defekter hos klorofyllkornen, fläckvis antocyanbildning 1. infektion (jfr Mosaiksjuka).
Panafrikani'sm (se P a n -), se Negrer sp. 728.
Panai'nos, grekisk målare, verksam på 400-t. f. Kr., medhjälpare till Polygnotos (se d. o.).
Panai'tios, levde omkr. 180 — 110 f. Kr., grekisk filosof. P. mildrade den äldre stoicismens etiska stränghet och anpassade sina fordringar efter livets krav. P. förmedlade till romarna kännedomen om grekisk filosofi.
Panama', sp. Panama. 1. Repiiblica de Panama, republik i Central- Amerika (jfr d. o.).
Källa: Internet Archive ·
