Sida cvi
88
TEKNISK TIDSKRIFT
12 Juni 1913
Jndmaisojis des cordes des plaoues sur le vent
Fig. 10. Tryckcentrums läge för böjda skifvor (pilhöjden = = af bredden) med olika längdförhållande.
vid aeroplan ej är någon fördel att göra / ; b större än 6. I praktiken har man också godtagit detta förhållande såsom det lämpligaste.
Tryckcentrum*) eller det resulterande vindtryckets angreppspunkt har såsom förut nämnts äfven varit föremål för undersökning, och de båda diagrammen (figg. 9 och 10) visa de från hvarandra skarpt afvikande kurvorna för tryckcentras läge vid de två serierna plana och böjda skifvor för infallsvinklar från — 90° till + 90°. Här vilja vi endast betrakta kurvorna för positiva infallsvinklar i.
Vid plana skifvor (fig. 9) med stor utsträckning vinkelrätt mot vinden flyttar sig tryckcentrum från midten (vid 90°) mot framkanten, först långsamt men sedan (från c;a 2 0°) hastigare för att vid 5°:s lutning mot vinden ligga ungefär J/4 af bredden från framkanten.
Vid böjda skifvor af liknande form (fig. 10) flyttar sig tryckcentrum ungefär på samma sätt från 90° till 15° å 20° lutning men vänder därpå vid c:a 150 och närmar sig hastigt bakkanten, som den vid — 2° å — 30 kommer ganska nära. Detta förhållande, att tryckcentrum vid börjande nedglidning flyttar sig hastigt bakåt, är en viktig omständighet, som säkerligen varit en af orsakerna till åtskilliga af de olycksfall, då man plötsligt sett aeroplanet störta rakt ned med fören först och jämte förare förolyckas. Vid böjda skifvor af kvadratisk form sker kurvans vändning mot bakkanten först vid 30° lutning mot vinden. (Forts.)
*) Å samtliga diagram för tryckcentrums läge är den kant (framkanten) af skifvan som först träffas af vinden belägen högst upp.
FACKLITTERATUREN
Proceedings A. S. M. E.
(The American Society of Mechanical Engineers.)
Vol. 34, N:o 4, April 1912.
Nekrolog öfver Konteramiral George W. Melvillt j- d. u/3 1912, f. d. chefkonstruktör i Förenta Staternas flotta.
Inledande anförande till diskussionsämnen.
» Diverse egenskaper hos vattenånga », af G. A. Goodenough
» Temperatur -nedsättningen i ky Ivat te nb as sänger förorsakad af\ luftkylning och evaporation» , af W. B. Ruggles.
» Nyare undersökningar rörande arbetsförloppet vid fram - ock återgående cylindermotorer », af J. P. Clayton.
» Hållfastheten hos stålrör och cylindrar mot inre vätsketrycki. af R. T. Stewart.
■»Anordningarna i en modärn spannmålskvarn », af J. F Harrison.
Vol. 34, N:o 5, Maj 1912.
Inledande anföranden till diskussionsämnen.
■»Den senaste utvecklingen i konstruktionen af större ång turbiner». af A. G. Christie.
»Några problem i samband med utvecklingen af gastekniken — särskildt i fråga om tillgodogörandet af naturlig gas», af T. R Weymouth.
» Regleringsanordningar för flygmaskiner», af A. A. Merrill
» Kvarntekniken », af B. W. Dedrick.
Nya typer af Nic/aussepannan. Zeitschr. d. Ver. deutsch Ing. 1912. N:r 20.
Den kända ångpannefirman J. C. A. Niclausse i Pari: har med hänsyn till franska marinens fordringar vidtagit om fattande förändringar af sina ångpannekonstruktioner. I syn nerhet är det cirkulations- och rensningsanordningarna, son omändrats, hvarigenom de nedersta tubraderna, hvilka äro ut satta för största hettan, hålla sig så godt som rena. Af verk tygen för pannans rengöring återgifvas sådana för tubernas inre och yttre renblåsning, vidare en tubskrapa och en tubborstii af nyaste konstruktion.
Profningsresultaten, erhållna med franska marinens krigs fartyg af Dreadnoughtypen » Condorect », » D iderot t, och» Vergniauiv delgifvas. Dessa fartyg äro försedda med Niclaussepannor a nyare typ, likväl saknas i dem den omtalade nya cirkulations anordningen, hvilken i stället kommit till användning vid linie skeppet » Courbet » samt vid trenne af marinens bogserbåtar.
E. R.
Sl/osan/äggning för spannmål i Rosarios hamn. Zeitschr d. V. deutsch. Ing. 1912. N:r 19 och 20.
Rosario, en af Argentinas mest betydande utskeppnings orter för spannmål, har i sin hamn en af firman Amme Giesecke & Konegen levererad silos- och lastningsanläggningi som förmår mottaga 500 ton spannmål per tim. och undei lastning afgifva 800 ton per tim. I silosanläggningen kunn: 30 000 kbm. spannmål lagras, och torkanläggningen förmå aflämna 80 ton per tim. Siloscellerna äro utförda i järnbetor och afvika till sin konstruktion från den vanliga typen. För ; utom de vanliga maskinerierna för lagring, vägning och om lagring märkas jämväl sådana, afsedda för spannmålens fört; rening och befriande från damm.
E. R. I
Källa: Internet Archive ·
