Sida cxiv
9°
TEKNISK TIDSKRIFT
IO Juli I9I
00
16"
02
Oi
I <t°
06
12e
10*
10
10° 20‘ 30° 40° 50’ 60° 10° 80’
Indinaison de la plaque sur le vent
90°
Fig. 12. Trycket på framsidan och sugningen på baksidan af en kvadratisk plan skifva. Skalan till vänster anger förhållandet mellan trycket på framsidan och totala trycket, och skalan till höger förhållandet mellan sugningen på baksidan och totaltrycket.
Z°
Fiffel kunnat uppdraga diagrammet i fig. 12, där ordinatorna under och öfver kurvan visa förhållandet mellan trycket på framsidan och sugningen på baksidan af en kvadratisk skifva vid olika lutningsvinklar mot vinden. För lutningsvinklar io° till 20° är trycket på framsidan
0?
✓ -
**
t
* /
0-j/
/ i
*
-
VI
*
*
*
* ^
k
-
— 0-—
*
*
r
-
✓
✓
t
✓
r
d
-
0.30 ' 0 28 0 26 O.Zi 0 22
.0 18
0.10
0 0G
oot 0 02
2?
4°
6?
10°
Fig.
12° lt° W'
14. Värden på vinkeln 6 och K : för olika infallsvinklar
y
en Wright- vinge. Skalan till vänster gäller 6 och den till höger K \ K\
•föga mer än T/3 af sugningen på baksidan.
Är skifvan böjd, blir trycket på framsidan ungefär hälften af sugningen på baksidan för samma vinklar i. Häraf inses nödvändigheten af att noga fästa väfven på öfversidan af vingen särskildt närmast framkanten, där sugningen är starkast, på det att väfven ej skall slitas loss från stommen.
I diagrammet fig. 13, som gäller för en af vingarna till Wrights biplan, äro indragna specifika luftmotståndet Kj (heldragen), dess vertikalkomposant Ky (prickstreckad) och dess horisontalkomposant Kx (streckad) för olika lutningsvinklar mot vinden. Från i = 20 till 8° är Kr kurvan nästan rak, likaså Ky -kurvan. Bärkraften är således nära proportionell mot vinkeln mot vinden n. b. om man utgår från — 40 såsom nollpunkt för bärkraften. I verkligheten är bärkraften = o vid - — - 3 ' lutning mot vinden.
Ur diagrammet fig. 13 fås lätt det viktiga förhållandet Kx : Ky = tang 9, om 0 är det resulterande vindtryckets vinkel med vertikalen. Afsättes detta för olika lutnings-
möjligt för en viss bärkraft. Mellan 20 och 8° ä 90 öka detta förhållande långsamt, 6 är för värden på i mellai 20 och 6 lj2° större än i (fig. 15) och därefter mindrt (fig. 16), hvilket vill säga, att för lutningsvinklar i störri än 6 1/2° och upp till c:a 180 det resulterande vindtrycke får en komposant .v i kordans led framåt, hvilken kraf således hjälper vingen att skära sig framåt och uppåt under det att i förra fallet (fig. 15) denna kraft x bli: riktad bakåt och således hindrar vingen att skära sig fram För 8° å io° lutning å vingens korda är detta förhål j lande fördelaktigast.
Fig. 17 visar huru trycket fördelar sig längs midtel , sektionen å en Wright-vinge, och tryckets storlek i kg per m2 om luftströmmen har 10 meters hastighet och inkommei under 6° vinkel mot kordan. Trycket, som är tämligen likformigt ända ut mot vingändarna, varierar däremo starkt längs sektionen och är på undersidan c:a 2 l/.[ kg/m2 ej långt från framkanten. På öfversidan är sug j ningen 11 kg/m2 vid framkanten eller sammanlagdt 13,51 kg, hvilket vid t. ex. 30 m. hastighet (108 km i timmen)
Eehelle de Vaile lh
Pressions sur Ia face concave _ d 0 _ convett ;
Fig. 13. Spec. motståndet och dess komposanter för olika vinklar i å en Wright-vinge. Skalan till vänster gäller spec. motståndet.
Fig. 16. Wright-vinge; i 61/.2°, 6 <( i, Kraften x drar vingen framåt i kordans riktning.
Fig. 17. Tryckets fördelning, längs med sektionen af en Wright-vinge. Try
( - — - -) och sugning ( — — '
uttryckta i mm vattenpelare eller kg/nj
Källa: Internet Archive ·
