Sida lxix
Mars 1912
MRKANI
'tryck . 3>5 kg- cm2 öfvertryck
Jrfantal . . . 3 000 Pr min-
;eratorspänning . 200 volt.
odtal
5°
0,8
Angturbinen skulle hafva sin bästa ångförbrukning 3 x 5 KW. Med öppen öfverbelastningsventil garanies angturbinen äfven kunna lämna 400 KW. Tvänne örbrukningsprof utfördes, dels vid c:a 315 KW. dels c:a 375 KW. Ångmängden bestämdes genom mätaf inmatadt matarevatten. Den elektriska energien nättes medelst precisionsinstrument, ångtrycket med rolimanometrar. Vid profvet med normal belastning llos följande resultat :
vets längd . 3 tim-
ngtrycket
maskinens pådragsventil . 9,7 kg. cm2 öfvertryck
» » 8,6 » » »
tryck . 3 >5 » » *
temperaturen före pådragsven-
[!en . 24i°C
rfantal per min . 3 000
. . 322
. 0,81
K, HAFT. 3
Generatorns verkningsgrad . 0,89
Efif. hkr . 492
Inmatad vattenmängd per tim. . 11 385 kg.
Ånga per efif hk-timme . 23,14 kg.
Teoretisk ångförbrukning per hktimme (beräknad enligt Molliers kurvor för ångtillståndet efter på-
dragsventilen) . 17,2 »
7} efif. . 0,743
Den vid denna belastning garanterade ångförbrukningen utgjorde 12 214 kg. med 2 % marginal, och underskreds sålunda denna garanti ganska väsentligt.
Med öppen öfverbelastningsventil utfördes äfven ett ångförbrukningsprof vid 373 KW. belastning. Vid detta prof förbrukades 13 624 kg. ånga per timme. Ängturbinens verkningsgrad sjönk helt naturligt något genom öfverbelastningsventilens öppnande, dock ej mer än att ångförbrukningen per KW. -timme ökades med endast 3 % . Den vid ofvannämnda öfverbelastning garanterade ångmängden utgjorde 14 920 kg. med 2 %7 marginal, och underskreds således äfven vid denna belastning nettogarantien ganska afsevärdt.
ÅNGTURBINER FÖR DRIFVANDET AF VALSVERK.1
På grund af de gynnsamma resultat, som ernåtts med ^hjulsutväxling för fartygsturbiner har man på senare i äfven gjort försök att använda ångturbiner för drif- \ let af valsverk medelst dylik utväxling.
! Vid firman James Dunlop & Co.’s stålverk i erbank planerades sålunda en ångturbinanläggning, hvars drift afloppsångan från de förutvarande angcinerna skulle användas. Den första planen var att elst ångturbinen drifva en elektrisk generator, skulle lämna ström till ett nytt valsverk drifmedelst elektromotor. Men utsikten att kunna cera den härvid uppkommande kraftöfverförings-Lsten af c:a 15 % till endast 1,5 % vid öfverj g medelst kuggväxel lockade firman att göra >k med det sistnämnda driftsättet, som dessi 1 erbjöd fördelen af lägre anläggningskonstnad.
man emellertid räknade med möjligheten~att i;växeln skulle visa sig mindre driftsäker, så ades anläggningen så, att den mekaniska utngen framdeles kunde utbytas mot elektrisk öfverföring. Valsverket var ett s. k. triovals- , hvars valsar hade en diameter af 710 mm.
1 en längd af 2 130 mm.
Fig. 1 visar vertikalprojektion och plan af anläggningen. Ångturbinen är en Parsonsn afsedd att arbeta med 2 olika ångtryck — iigen med afloppsånga under ett tryck af 1,12 i, eller med friskånga af c:a 4,2 atm. tryck.
>inens normala hastighet är 2 000 hvarf per t. 1 hvardera af de tvänne ångtilloppslednin- 1 finnes en regulatorventil och en snabbstängningsventil. :j rifugalregulatorn påverkar bägge regulatorventilerna f ekt förmedelst ångservomotorer, och regleringen verkif s så, att hela den disponibla kvantiteten afloppsånga
blir utnyttjad. Trycket hos denna ånga får aldrig sjunka under atmosfärtrycket, enär luft i sådant fall skulle kunna intränga genom otätheter i rörledningen. Turbinen kan utveckla sin fulla effekt af 750 eff. hkr. antingen den drifves med friskånga eller med afloppsånga. Den från turbinen afgifna afloppsångan afgår till en ytkondensor med 135 m2 kylyta. Från kondensorn utpumpas luften och kondensatet hvar för sig. Medelst en s. k.
') Ur »Zeitschr. fur das gesamte Turbinenwesen» 1911 N:o 24. Originalartikeln offentliggjord i »Engineering».
Källa: Internet Archive ·
