Teknisk tidskrift 1912

slaj 1912

187

vore att vinna i afseende tveckling, därest ej de splittkrafterna kunde samlas till samverkan, och han satte därför före såsom ett mål istadkomma en slutlig samslagning. Början gjordes Vallåkra bolag (Billesholm)

Kropps Aktebolag (Bjul), a sammanfördes under namn llesholms— Bjufs Aktiebolag I95, hvarjämte mellan detta bolag och Höganäs bolag fverenskommelse om ett geiamt uppträdande i afseeniå de eldfasta produkternas ljning träffades. — Sedan lliga år gått och den lämptidpunkten därför kommit, lades år 1903 det gamla anäsbolaget med Billesholm ufs Aktiebolag under namn öganäs— Billesholms Aktiey, hvarjämte detta senare y år 1905 förvärfvade samtaktier i Skromberga bolag slutligen år 19 11 äfven uti ingebolaget. — Lägges häratt det nyaste af de skånska plagen, Skånska Kolbrytningsaktiebolaget, äfven på ett it sätt anslutits till Höganäs — Billesholms Aktiebolag, erstår som ett slutligt faktum, att den enighet, disponenichwartz från början satt sig före, efter ett 15-årigtihärarbete ändtligen nåtts. — Helt säkert torde man ock ise oemotsägligt, att just på denna enhetsgrund, som ke mer än af någon annan af disponenten Schwartz it lagd, den framtida utvecklingen af den skånska :olsindustrien kommer att byggas.

Långt utöfver gränserna för det egna bolaget, ehuru tvis i anknytning därtill och för dess intressen,

sträckte sig emellertid den energiske mannens verksamhet. — Så var han lifligt intresserad för vårt lands utveckling till exportland och var sedan många år ledamot af Exportföreningens styrelse. — Till Sveriges Industriförbund var han en af initiativtagarna, så äfven till Svenska Arbetsgifvareföreningen, och var medlem i båda dessa institutioners styrelser.

Utom det nu sagda upptogs hans tid 'af många uppdrag inom enskilda bolag och kommittéer, och en hvar, som därvid samarbetade med honom, skall säkert erinra sig och erkänna hans stora intresse och energi.

Fordrande var han i arbetet i afseende på andra, men själf sparade han sig heller aldrig, och torde detta nog i väsentlig mån hafva bidragit till att i förtid bryta hans krafter.

Inom ingenjörskretsar rörde han sig gärna och var medlem af olika föreningar samt beklädde för några år sedan posten som ordförande i Tekniska Föreningen i Hälsingborg.

Han var alltid högt skattad för sitt sällskapliga väsende och sitt från all tillgjord höghet fria uppträdande inom kamrat- och vänkretsar, och hans bortgång följes af alla med saknad.

Det var en lång, gagnande och hedrande lifsgärning för vår svenska industri, som slöts med disponenten Schwartz död, och särskildt inom Skånes industrikretsar kommer hans bortgång att beklagas och hans minne att länge lefva. Heder åt hans svenskmannagärning. /. S—g.

VECKOUPPLAGAN, HAFT. 19

VIKTOR SCHWARTZ.

FORSLAGET TILL LAG OM ARBETARSKYDD.

En socialdemokratisk ändringsmotion.

Kungl. propositionen om arbetarskyddslagen (jmfr ;. n:r) har framkallat några ändringsmotioner i andra naren, om hvilka det kunde vara åtskilligt att säga. Ilertid skall tidskriften här inskränka sig till att bela den af hrr Söderberg i Stockholm och Eriksson i igesberg framlagda motionen (n:r 301, 2:dra k.), 5 innehåll delvis är sådant, att det från tekniskt håll ir lämnas obemött.

De båda motionärerna, som i sin ingress angifva sig arbetarnes talan, vilja komplettera kungl. propositiobestämmelser om skyddsåtgärder (§ 4) med åtskilliga :g, afsedda att precisera och skärpa föreskrifterna, nde utdrag gifver en föreställning om hvad som i onen uttalas.

»Särskildt beträffande § 3, hvilken kan betraktas som utgångsen för de därpå följande 4 och 5 §§, är den förändringen vidi Kungl. Majits förslag från förutvarande lag (af 10 maj 1S89

2 §) att då arbetsgifvarne enligt densamma äro pliktiga att vidtaga de skyddsåtgärder som »äro nödiga», skulle de enligt detta lagförslag vara pliktiga iakttaga allt »som skäligen kan anses af nöden» för att skydda arbetarne etc.

Kommittéförslaget anslöt sig äfven till nuvarande lags bestämmelse, i det att detsamma upptog »äro nödiga». Den motivering, som af herr finansministern anföres (sid. 37 — 38, statsrådsprotokollet af 30 december 1911) har ej kunnat bringa oss till den uppfattningen, att Kungl. Maj:ts föreslagna förändring i det stycket är af behofvet påkallad, utan yrka vi att paragrafen i fråga bibehåller den mera bindande form, den hittills ägt och föreslå att orden »skäligen kan anses af nöden» utbytas mot: är nödigt. — — — — — —

Från arbetare inom exempelvis pappsindustrien har meddelats, att vid pappersbruken icke så sällan förekommer, att maskiner uppdrifvas till långt större hastighet än de äro afsedda och levererade för. Som exempel har anförts, att maskin afsedd för tillverkning af 6 å 7 ton per skift uppdrifvits till 9 å II ton. Härigenom, och särskildt då det är fråga om maskiner af äldre typ, uppstår en mycket stor fara för arbetarne, och det har till och med händt att maskiner, hvilkas produktionsförmåga på det sättet uppdrifvits, sprungit sönder och bitarne flugit omkring i arbetslokalen. En närmare un-