Sida 586
I 2Ö
TEKNISK TIDSKRIFT
2 0 Nov. I 9 T
Fig- 3-
2) Biologiska reningsanläggningat.
a) Rötkammare (septic tank) med eller utan oxidationsfilter.
b) Ängsbevattning (Rieselfelder, intermittierender Bodenfiltration, Wiesenberieselung).
3) Mekanisk-biologiska remngsanläggjiingar.
<?) Emscherbrunnar (Imhoffbrunnar efter uppfinnaren D:r Imhoff).
b) Kremserbrunnar.
F'g- 5-
I det följande kommer den kemisk-mekaniska afsätt ningsmetoden och ängsbevattningen icke att beröras. Dei förra metoden får i viss mån anses föråldrad och ifråga kommer blott i vissa specialfall. Den senare torde var; ett för vårt land olämpligt system. För ängsbevattning fordras stora, ej kuperade arealer och dyrbara dränerings system. De stora förhoppningar man i början fäste vit anläggningarna hafva icke gått i uppfyllelse. Redan efte ett 1 o-tal år äro åkrarna eller ängarna öfvergödda och e i stånd att mottaga mera afloppsvatten. Afloppsvattne maste, innan det utsläppes till ängsbevattning, befrias frår fett m. m.; och således först genomgå en ganska grundlig förrening. Grönsaker, frukt o. d., som erhållas från så dana gödda områden, hafva en fadd smak och äro mycke ovaraktiga. I Berlin såg jag en stor skylt: »Frisches Ge miise», och därunder: »aber nicht von den Rieselfeldern» På senaste tiden har man försökt sig på grässådd. Mar har da kunnat skörda ända till 6 gånger årligen, mer det har visat sig, att kreaturen ogärna äta det öfvergödda fodret.
Som redan antydts, erhålla de tyska samhällena sina bestämmelser från regeringen, sedan ärendet behandlats i »Reichsgesundheitsrat».
F'g- 4-
Källa: Internet Archive ·
