Tillbaka Read Runeberg

Teknisk tidskrift 1912

Originalsida 74
Originalsida 74
Originalsida 74
Originalsida 75
74–75

Sida 74

44

TEKNISK TIDSKRIFT

bildade denna firma »Gesellchaft fiir drahtlose Telegraphie,

System Professor Braun und Siemens & Halske G. m. b. H.»

Det dröjde dock ej länge, förrän de båda världsfirmorna slogo dessa sina afdelningar tillsamman och bildade så år 1903 »Gesellschaft fiir drahtlose Telegraphie m. b. H.» i Berlin, och öfvertog detta bolag Allgemeine Elektrizitäts Gesellschaft’s och Siemens & Halske A. G:s samtliga patenter och kallades dess system för Telefunken. Detta system kännetecknas på den långsamma gnistföljden i afsändaren och användandet af kohären i mottagaren. Redan under första året af sin verksamhet levererade bolaget omkring 200 stationer. Men äfven detta system skulle få kort varaktighet.

Ar 1907 offentliggjorde den danske uppfinnaren Poulsen sina metoder att alstra kontinuerliga elektriska svängningar. Hans metoder visade sig dock i praktiken mindre användbara, men de åstadkommo dock en omvälfning inom den trådlösa telegrafiens område.

Genom att förbättra den gamla gnistmetoden och införa en hastig gnistföljd och samtidigt få gnistorna att slocka mellan hvarje impuls, lyckades man komma till samma resultat. Det var prof. Max Wien som först uppställde teorien härför, men i praktiken omsattes den af grefve Arco och hans assistent ingenjör R. Rendahl.

»Tönende Löschfunken» kännetecknas på det stora antalet impulser, hvarigenom man erhåller en vida större svängningsenergie och därmed större räckvidd. Vidare genom att i mottagaren, försedd med vanlig hörtelefon, alstras en ren och klar ton, så att de gamla elektromekaniska anordningarna med kohär, skrifmaskin o. s. v. bortfalla. Man vann också större afsättningsskärpa och större störningsfrihet. På grund af gnistornas omedelbara slocknande erhöll man en mycket ringa dämpning samt en vida större verkningsgrad på systemet ända upp till 75 %.

Fig. 3. Större och viktigare Telefunkenstationer för telegrafförbindelse världsdelarne emellan enligt »världskarta för kabel- och trådl

telegrafi», utarbetad af Lossberg och Behner, Berlin.

Tabln utvisande Telefunkens utbredning vid årsskiftet igir—i,

Land

Land¬

stationer

Fartygs - stationer

Militär¬

stationer

Sun

Danmark .

8

20

—

Tyskland .

60

377

25

4

England .

I

9

4

Finnland .

4

—

—

Frankrike .

2

—

—

Grekland .

—

3

—

Nederländerna .

5

3i

7

Nederl. Indien .

5

—

—

Norge .

7

14

—

Österrike-Ungern .

12

29

8

Ryssland .

5i

166

42

2

Sverige .

6

25

—

Spanien .

12

9

16

Öfriga europeiska länder .

O

1

16

Nord-Amerikas Förenta Stater

37

l9

16

1

Öfriga stater i Amerika .

74

59

25

1

Afrika .

3

—

-—

Australien .

0

40

4

Asien .

23

15

G

Totala antalet stationer

322

903

OO

1 4

Också visade sig systemet stå öfver andra syst och bolaget har ryckt fram till den främsta platsen ii trådlösa telegrafien.

Från 1 903 till 1 9 1 1 hade Telefunken utfört 1 anläggningar och då det öfverhufvud taget i hela vär! finnes omkring 2 500 trådlösa stationer är således ö 50 ya utförda enligt detta system. Öfriga stationer dela sig på de c:a 10 andra system, som finnes.

Utom dessa stationer bygger och har Telefunken diga en del större stationer afsedda att upprätthålla 1 grafförbindelse mellan de olika världsdelarna och frari förbindelsen dem emellan af bifogade kartskiss (Fig.

Källa: Internet Archive ·