Sida 287
VECKOUPPLAGAN, HÅFT. 32
287
Die Europäiscke Petroleum Union.
■
Denna har ett aktiekapital af 33,3 mill. kr. och består Nobelgruppen i S;t Petersburg, Rotschildgruppen i Paris 1 Deutsche-Bankgruppen i Berlin. Nobelgruppen föredes af Naftaproduktionsbolaget Bröderna Nobel, Rotchild- :ppen af Société de Naphte Caspienne et de la Mer ire och Deutsche-Bankgruppen af Deutsche Petroleum ien Gesellschaft med 18 mill. kr. kapital, hvilket senare delägare i Steua Romana, A. -G., i Bukarest, i Kask Syndicate, Ltd, som arbetar på ryska petroleumfält, chodema, A. -G., i Galizien, i Petroleum Producte G. b. H., ett försäljningsbolag för Tyskland i och Deutsche leralöl A. -G. i Köln, hvilket arbetar på tyska mineralfält. Nobelgruppen och Rotschildgruppen hafva gemenit försäljningsbolag för Tyskland i Deutsch-Russische )hta Importgesellschaft och i England i Consolidated roleum Co. o. s. v. Alla grupperna äro mer eller dre inväfda i hvarandra genom flera andra bolag och ett sätt, som blefve för vidlyftigt att fullständigt relatera.
St. O. Co. och europeiska unionen hafva legat i en ig och förlustbringande strid. Det senare har därför gifvit
utdelningar, första gången för år 1908-1909 med Är 1907 afblåstes striden genom en öfverenskom- ,e till fördel tör icke minst den europeiska unionen. Steana Romana är den största råoljeproducenten och nadören i Rumänien med ett aktiekapital af 21,5 •o kr-> J’ämte obligationer för 11, 3 mill. kr. Det är ;å delägare med 4,5 mill. kr. i europeiska petroleum -nen. Dess dividender under åren 1905 — 1909 voro 9 % oc}l x9°9 producerades 438071 ton råolja.
1 de rumäniska oljebolagen äro c:a 153 mill. kr. erade, däraf c:a 82 mill. kr. tyskt kapital, från Amerika ill. kr. och resten från andra europeiska länder.
Burmah Oil Co.
Fig. 7. Priset å petroleum i Tyskland under åren 1S87 _ 1908.
De äro ensamhärskare i Nord- och Sydamerika, på några områden i Afrika och nära nog i Skandinavien. Mellersta och norra Europa äro i stort sedt beroende af amerikansk olja, södra Europa, Balkanstaterna och Turkiet hafva närmare liggande leverantörer. I Europa förlorar den amerikanska marknaden dock årligen något afsättningsområde, men detta återvinnes i andra världsdelar i samma mån som transporten blir billigare genom utvecklingen af tanksystemet, exempelvis till Kina. Europa erhåller numera sin mesta olja medelst tankångare. Till Ostasien, Australien, Afrika och Sydamerika öfverväger ännu det gamla systemet med fat.
Exporten från Amerika af lysoljor var ar 1904 14840991 fat,
» 1 907 1 7 946 158 »
» 1908 22 396 676 » = c:a 3 360 000 ton.
Detta bolag har sedan sitt bildande monopol på den ka naturgasproduktionen och har småningon, utgående Birmas oljefält, utsträckt sin verksamhet till transport, lering och handel med petroleum. Det står i nära ndelse med det i Persien arbetande monopolbolaget 0 Persian Oil Co. och utför borrningar i Persien och )potamien. Öfverenskommelse är träffad med St. O. och Asiatic Petroleum Co. Utdelningen var 1907 5 och 1908 på de vanliga aktierna 30 % och 6 % referensaktierna. Nettovinsterna hafva varit:
1 9°6 . 6 950 000 kr.
I9°7 . 10 680 000 »
I9°B . 10 805 000 »
Marknadens fördelning för lysoljor.
Rysslands export gar också öfver hela världen, med undantag för de obestridda amerikanska afsättmngsområdena, Japan och områden, som Nederländska petroleumbolaget behärskar. Men Rysslands utförsel af lysoljor har minskats fran 1904, da den var 1 259 600 ton, så småningom till 494000 ton år 1908. Af smörjoljor är Ryssland den största exportören och det skeppades år 1908 från Batum och Novorossisk i tankångare 138075 ton.
I förbigående må nämnas, att utan de mineraliska smörjoljorna, som tåla hög temperatur utan att sönderdelas, skulle knappast den moderna ångmaskintekniken kommit till sin nuvarande höga ståndpunkt.
Rumänien och Galizien exportera mycket mindre mängder, mest till Frankrike och Egypten, år 1908 i allt 262 176 ton.
Med de anläggningar, som nu finnas för raffinering 'troleum till lysoljor, kan världsbehofvet för lång framackas. Förbrukningen af lysoljor håller nämligen jämna steg med den växande produktionen af råolja, f många sorter, såsom förut sagts, äro olämpliga för etillverkning och måste förarbetas på bensin, smörjeldningsoljor. Det har också förut sagts, hurusom 3rna fått en svår konkurrent i det billiga elektriska °ch i någon mån af gasglödljus, acetylen m. m. )a förblifver emellertid nog ännu lång tid framåt nde af amerikanska lysoljor.
B>essa spridas öfver hela världen, utom i Ryssland.
Pris.
higuren 7 gifver en framställning om priset på lysoljor — amerikansk standard white — under de sista 2 1 åren i Hamburg, utan tull, inklusive fat. År 1866 kostade 100 kg i Bremen 53 kr, 19 kr år 1875 och 1 2 kr 1890. Ar 1894 hade priset, trots det sig då närmande St. O. Co. monopolet, sjunkit till kr. 8,60 pr 100 kg. Till dessa sjunkande priser bidrogo naturligtvis i hög grad den utvecklade organisationen och den fullkomnade transporten. Så steg priset, visserligen oregelbundet, till 1900, så att lysoljan då kostade c:a 13 kr., sjönk sa, likaledes ojämt, till år 1905 med ett pris
Källa: Internet Archive ·
