Sida clxvii
MEKANIK, HÄFT. 12
T35
Dec 1912
tndes en slipad linstrumma af Fresnels konstruktion ii -500 millimeters diameter, endast till c:a 40 Hefner-För att minska den första af ofvannämnda olägen- ■r konstruerades visserligen i Frankrike en fyrlampa, utan tillsyn kunde brinna under c:a 30 dygn, men na lampa, som försöktes äfven i vårt land, kom, på id af relativ dyrhet och åtskilliga bristfälligheter, hvari sitt hemland eller annorstädes till någon vidsträckt andning.
Genom fettgasens apterande för fyrbelysningsändaoch med hjälp af de apparater, som af Julius sch i Berlin konstruerades och tillverkades, hade man er tiden erhållit ett automatiskt fyrbelysningsystem, i många hänseenden var systemet med automatiska genlampor öfverlägset. Dessa apparater voro emellerrelativt dyra. På grund af gasbehållarnas ringa ljusacitet blefvo de stora och ohandterliga, hvarjämte af etiska skäl en fyranordning ej kunde förses med så t gasmagasin, att ej omladddning alltför ofta måste verkas. För den händelse detta system infördes vid ett re antal fyrar, erfordrades dessutom särskilda transportare, inredda med stora, fasta gasbehållare, från hvilka ;n genom långa slangar och rörledningar distribuerades de olika fyrplatserna. Med ett ord, detta system var,
1 att erbjuda tillräckligt stora fördelar, alltför kostbart kom därför i vårt land till användning endast vid ra få platser, där förhållandena voro särskildt gynnma.
Försök gjordes att åstadkomma fyrbelysning medelst från automatiskt arbetande acetylengasverk, men svåeten att skydda det erforderliga vattnet för vinterkylan, emets ringa grad af pålitlighet och många andra olägeni| :r gjorde att detta slags automatiska fyrar endast i ' ra Amerika kommo till någon nämnvärd användning. Sedan emellertid uppfinningen af »acétyléne-dissous» vit fullkomnad och gasen ofarlig att handhafva, insåg ii irstyrelsen för det svenska fyrväsendet, Kungl. Lots-
- elsen, genast värdet af denna uppfinnings användning automatisk fyrbelysning. Man skyndade sig därför att
ij',1 ett försök, och redan år 1904 var en sådan belys- * installerad vid Gåsfetens fyr, belägen å ett litet öde > r, utanför inloppet till Ronneby. Denna fyr blef alltså ■| första, där det numera öfver hela världen s. k. »Aga- >| emet» kom till användning. Ungefär samtidigt kon- >j erades och utlades, vid Trädgårdsgrundet söder om f mar, den första Aga-lysbojen.
Båda fyrinrättningarna fungerade till belåtenhet, men u fattades mycket, innan det nya systemet var fullkomr t. I ett afseende voro nämligen dessa nya fyrar de
- ila automatiska fotogenfyrarna underlägsna. Genom en ! enkel som sinnrik apparat, äfven den af svensk upp- ! ‘ing och bestående af lätta skärmar, som genom vär- 1 1 från lampan bringades att rotera kring lågan, hade 1 1 vid de gamla automatiska fotogenfyrarna möjlighet aj gifva hvarje fyr sin bestämda ljuskaraktär, skiftande Ut och färgadt sken eller växlande perioder af ljus och
I rker. Härigenom kunde en sådan fyr lätt särskiljas s äl från andra närliggande fyrar som äfven från andra
den sjöfarande eventuellt synliga ljus.
Försök gjordes att anbringa dylika »rotatorer» äfven yie nya Aga-fyrarna, men detta misslyckades, emedan v från gaslågan var för liten. Visserligen hade Pintsch, * användning vid fyrar försedda med fettgasbelysning, |
[it
II
a*
F/g. 2. Gåsfetens fyr.
konstruerat en s. k. klippapparat, medelst hvilken perioder af ljus och mörker kunde åstadkommas, men med denna apparat kunde någon nämnvärd variation beträffande ljuskaraktären icke ernås, hvadan en med sådan apparat försedd fyr väl kunde särskiljas från andra ljus men ej från andra fyrar. Denna klippapparat visade sig i öfrigt ej lämplig att använda för acetylengas.
Genom sin uppfinning af de båda lika enkla som genialiska apparater, som numera äro världsbekanta under namnen Aga-klippapparaten och Aga-solventilen, var det som Dalén slutligen löste problemet i sin helhet.
Under gamla tider hade alla fyrar en oafbrutet lysande låga, de visade, som den fyrtekniska termen lyder, »fast» sken. I den mån som fyrarnas antal växte, blef det emellertid nödvändigt att kunna särskilja den ena fyren från den andra. Att, såsom till en början gjordes, uppföra 2 eller flera fyrar bredvid hvarandra blef alltför dyrbart och snart
F/g. 3. Trädgårdsgrundets lysboj.
1
Källa: Internet Archive ·
