Teknisk tidskrift 1912

40

TEKNISK TIDSKRIFT

13 Mars 1 q 1 2

Diskussion.

Ingeniör Chr. Sylwan, Stockholm: Jag ber att få påpeka, det Ingeniör Olssons så rikhaltiga föredrag erbjuder tillräckligt stoff för denna stunds diskussion, så att jag mycket väl känner min skyldighet att fatta mig kort. Det är också endast fem bilder jag har att visa. De föreställa en kolomlastningspir , som Virgiuian Railway Company i Förenta staterna i anslutning till sin bananläggning i Virginia och West Virginia låtit uppföra på Atlant-kusten. Den blef färdig år 1909. Arbetschef for banbygget var Henning Fernström, född i Sverige och en bland' Amerikas mest kända och ansedda järnvägsbyggare.

Piren ligger några kilometer utanför Norfolk, vid Sewalls Point, och det kan vara för oss intressant att veta, att det var straxt utanför platsen i fråga, som krigsfartyget »Merrimac»

F/g. 2. Pirens öfre däck, sedt inat land.

hjälp af luftpump; från denna behållare utgå sugslangar försedda med särskildt konstruerade sugsilar, hvilka stickas ned i den spannmålslast, som skall uppfordras. Den i behållaren insugna spannmålen »slussas» ut i en nagot djupare ned belägen tryckluftbehållare, hvarifrån den blåses upp till spannmålslagret eller öfver till ett annat fartyg. Systemet är på det hela taget ganska enkelt, men kräfver stor drifkraft — enligt uppgift 1 5 till 1 8 gånger storre än den drifkraft, som erfordras för en skopelevator med samma kapacitet. — I Rotterdam och i Hamburgs frihamn användas många pneumatiska spannmålselevatorer ; de hafva en kapacitet upp till 225 tons per timme. För verkets drift kräfves en personal om cirka 14 man. Stundom användes remtransportör i förening med vacuumbehållaren, hvarvid tryckluft-uppfordringen bortfaller, och drif kraften minskas. Denna anordning förekommer vid stationära anläggningar, där spannmålen lossas till lagerhus.

Fig. 34 visar en anordning som blifvit utförd i Genua af G. Luther för »Societa Anonima Silos de Genova». Siloshuset vid denna anläggning rymmer 55 000 tons spannmål. Vinkelrätt mot kajen löpa utlastningsbryggor försedda med slangtorn uppbärande sugslangarna, hvilka afleverera spannmålen i ett större sugrör, som leder in till

Fig. 35-

den stationära pneumatiska elevatorn. Illustrationen visar en brygga uppbärande 6 slangtorn, hvardera med en lossningskapacitet af 75 tons spannmal per timme.

Fig. 33 visar anordningen vid ett mindre spannmålsmagasin i Elberfeld. Från den i byggnaden installerade pneumatiska elevatorn utgår ett sugrör med en lossningskapacitet af 10 tons per timme ned till en liten fackverkstolpe vid kajen. Anordningen ser ju onekligen betydligt nättare ut än de höj- och sänkbara paternosterverken och borde med fördel kunna tagas till förebild för dylika anläggningar här i Sverige.

Fig. 1. Kolomlastningspiren vid SewalPs Point.

efter att ha gått illa åt flera af nordstaternas krigsskepp a den gamla typen slutligen möttes af »Monitor», och af denn; blef så illa tilltygadt, att det därefter icke mera kunde an

vändas.

Under det senaste decenniet hafva öppnats nya stora ko; distrikt i West Virginia. Man kan nästan säga, att hela sta tens grund hvilar på kolflötser. Virginian Railway har tillkom mit hufvudsakligen för uttransport af dessa kolförrad. lag sätten hafva en normal längd af 80 vagnar.

Den godsvagnstyp, som man valt, är icke den med trat J formigt skrof utan den vanliga, d. v. s. med parallelipipedis vagnskorg. Jag håller före, att man utgått från, att det gälld att framföra tåg med minsta möjliga dödvikt och största möj liga lastvikt, och att denna synpunkt varit den bestämmande 1 val af vagntyp och o mlastnings metod på piren. Dessutom til! kommer den för amerikanarne högst dominerande synpunkte att omlastningsproceduren måste nedbringas till minsta mc liga tid. Kolfraktvagnarna äto 12 m. långa, 3,3 m. breda 01 2,8 m. höga samt rymma 50 ton kol. Man har en m\ck stor park af sådana vagnar — första beställningen omfatta.

1 500 st.

Anordningen af piren och principen för omlastning, höra på det intimaste samman med systemet för koltranspc terna på själfva banlinieu.

Piren är omkr. 600 m. lång, 18 m. bred och 20 m. h öfver m. v. y. Anläggningskostnaden uppgick till c:a 2 mill ner dollars. Den är byggd af stålbalkar på betongpålgrui med tvänne däck. Till det öfre af dessa (fig. 2) leder ett uj fartspår med st;gning 7 : 100. Sedan kolen omlastats i ändamålet särskildt afsedda distributionsvagnar, gå dessa u på det öfre däcket och tippa kolen genom sin trattformigt :