Tillbaka Read Runeberg

Teknisk tidskrift 1912

Originalsida 358
Originalsida 358
Originalsida 358
Originalsida 359
358–359

Sida 358

358

TEKNISK TIDSKRIFT

12 Okt. 1912

träffa, att vattenkraften blir en handelsvara. Hvad menar herr Lindhagen, att vattenkraften skall bli, om den icke skall bli en handelsvara? Skall vattenkraften utminuteras på de enskilda individerna? Då återstår frågan: är det en handelsvara, livars pris skörtar upp industrien och följaktligen bör stäckas? Nej förvisso icke. Det är nog icke så farligt med vattenfallsägarnes och industriägarnes strider. Vi klara oss utan herr Lindhagens hjälp. Men hvad vi opponera oss emot, är att man vill ordna förhållandet juridiskt, formellt eller advokatoriskt, så att det blir omöjligt att bebygga vattenfallen. Hela svårigheten ligger nog i rädslan för att några människor skola tjäna pengar, att den, som äger vattenfallet, skall tjäna pengar. Är det nu så farligt? Därigenom möjliggöras nya företag, och det anser jag i stället är något godt. I alla händelser få vi akta oss för att göra den sammanblandning, som herr Lindhagen gjort i kväll och som saknar resonans här. Herr Lindhagen har blandat ihop börsjobbare och vatten fallsägare. Det skulle säkert göra honom godt att höra, hur stränga domar, som af industriidkare fällas öfver börsjobbarne. Det är sant hvad en talare sagt, att det tills dato är ofautligt litet pengar, som förtjänats af dem, som bebyggt vattenfallen. Slutligen vill jag säga, att om staten förut blifvit plundrad — hvilket jag lämnar därhän, ty det är fråga, om icke landet såsom påpekats blifvit rikare på det sättet — så är detta intet skäl för staten att nu söka plundra andra.

Mötet beslöt, att diskussionen skulle utgöra svar på frågan.

* *

Det därpå följande föredraget af docenten vid Stockholms handelshögskola Sven Brisman: Bör svensk indu= stri använda utländskt rörelsekapital? kommer att inflyta i nästkommande nummer af Tekn. Tidsk:s Veckoupplaga.

För deltagarne i mässan hade anordnats tvänne instruktiva besök, hvarunder förevisades dels Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolagets under 1911 — 1912 uppförda nya verkstadsbyggnad, dels Västerås stads hamnmagasin. Några data rörande dessa nybyggnader angifvas här nedan.

A. S. B. A:s nya verkstadsbyggnad, som uppföres i vinkel med förutvarande stora verkstaden och i linje med lilla verkstaden har sin hufvudfasad 113 m. lång utefter Karlsgatan och sin sidofasad 20,5 m. mot Stora gatan. Verkstadens hufvudanord-

Fig. 2. Arkitekt Hahrs perspektivritning till hufvudfasad.

T\JÄK s elkt i 0 ll

Fig. 4. Hufvudfasad mot Karlsgatan.

ning framgår af närstående sektion. De stora salarna, som upp taga en golfyta af 12000 kv.-m. få rikligt med ljus från d< stora väggfönstren upptagande nära 3/4 M väggytan. Planet till byggnaden har uppgjorts af bolagets ingenjörer, den arki tektoniska formen och dess helhetsverkan är arkitekt Hahr verk och konstruktionsberäkningarna ha utförts af civ.-ing Fritz Söderbergh.

Grunden består af till fast botten nedförda pelare a beton, på hvilka en järnstomme hvilar, i fasaderna klädd met tegel. Golflagen utgöras likaledes af beton och golfven är< belagda med asfalt eller trä. De äro beräknade för en beläst ning i bottenvåningen af 3 000 i första bjälklaget 2 000, an dra 1 500 samt de öfversta för 1 000 kg. pr kvadratmeter De elektriska traversernas i bottenvåningen bärkraft är 10 tons Uppvärmningen sker med ånga, och sanitära anordningar finna i hvarje våning. Förbindelsen våningarna emellan sker del medelst trappor, dels medelst fyra hissar 2,5x2,5m. med kvar dera 3000 kg:s bärkraft och 20 å 30 personers rymd.

När den nya hamnen i Västerås indelades i tomter, ocl spekulanter anmälde sig öf versteg antalet spekulanter vida hvad som kunde bjudas i tomtväg. Den åtgärden tillgrep då att å en del tomter bygga magasin.

Källa: Internet Archive ·