Sida 153
"EKNISK TIDSKRIFT
2- 20 APRIL VECKOUPPLAGAN42 ÅRG. • HÄFT. 16
t-. . Redaktör: NILS CRONSTEDT. —
EHÅLL: Den engelska kolstrejken; Socialstyrelsen inför riksdagen; Olycksfall vid kungl. Telegrafverkets verkstäder, af yrkesinpektör 1. Furst; Sveriges Allmänna Exportförening 1SS7 — 1912; Riksdagen; Tekniska föreningar; Smärre meddelanden; Tersonalnotiser; Ur kpressen ; Sammankomster.
•ntraltryckeriet Stockholm 1912
DEN ENGELSKA KOLSTREJKEN.
I ett föregående nummer af tidskriften lämnades en resumé öfver den just började engelska kolstrejkens •kan på vårt lands näringslif och torde det nu, då ken förklarats afslutad, vara af intresse att skärskåda 'a bränslefrågan något. Hvad strejkens upphörande iffar, kan till en början erinras, att ännu en afseaf tid säkerligen kommer att åtgå, innan arbetet i mgelska kolgrufvorna kommer fullt igång och exporiter ordnas och att under denna tid vår industri och kommunikationsanstalter utan allt tvifvel komma att änning af kolbrist och däraf härflytande svårigheter.
. tecken tyda härpå, såsom minskning i fabriksdrift, kof med sjöfartens börjande, inköp af skånska och ja t. o. m. amerikanska stenkol, ökning af befor- ;safgifter, återupptagande af frågan om stenkolsreservid våra enskilda järnvägar o. d. Därjämte är det t, att den engelska industrien kommer att redan nu i större utsträckning än förut upplägga förråd af ol, för häfvande af en brist, som under strejken fler- 'a gånger påpekats.
Beträffande stenkolen under år 1912 har tidigare i itländska fackpressen förut sagts, att efterfrågan komme /isa en fortsatt jämn stegring, att kolgrufvorna skulle t tillfullo sysselsatta och prisen högre än något år 1 1908. Jordens hela stenkolsproduktion uppgick år till omkring 1200 mill. ton, hvaraf något öfver 20 omma på England, omkring 40 °/0 på Förenta Sta- , ej fullt 15 % på Tyskland och nära 10 % på öfriga )eiska länder.*
Af vidstående grafiska tablå (fig. 1) framgår stenkolsingens storlek under senaste 2 o-årsperiod inom de
* Uppgifterna äro hämtade hufvudsakligen ur Business Prospects
a
- Eiuvpa.
- England.
■f — + — + U.SJl .
- - -
X
'x
y
„--ä
/ *✓*
^ *
/
X
— "
*
»■* *
Fig. 1. Stenkolsbrytningen i vissa länder.
största produktionsländerna, hvaraf synes att Englands relativa öfvertag vid periodens början gått tillbaka och att särskildt Amerikas Förenta stater tagit stora steg framåt. Af stort intresse är därjämte fluktuationerna i pris å stenkol. I shillings och mark pr ton vid grufvan angifvas dessa i fig. 2, och har som jämförelse ställts prisen pr ton för nordamerikanska biterminuösa kol i Baltimore. Särskild uppmärksamhet förtjänar därvid den jämna stegringen i prisen å de tyska stenkolen, hvilka regleras af kolgrufveägarnes sammanslutning; motsatsen visar de häftiga prisförändringarna på engelska och ändå mera på nordamerikanska kol.
Hittills hafva våra stenkolsbehof hufvudsakligen fyllts från England, hvars viktigaste koldistrikt angifvas å omstående karta (fig. 4). Brytningsmängden har för vid grufvorna sysselsatta arbetare under senare år ständigt sjunkit och orsakerna därtill ligga för England uti de senaste årens oroligheter på kolarbetsmarknaden, införandet år 1909 af den lagstadgade åttatimmarsdagen vid kolarbete äfvensom i minskad arbetsintensitet och ökade brytningssvårigheter. Sagda medelbrytningskvantitet, som för år 1910 beräknas till omkring 256 ton, utgjorde 1909 268 ton, 1908 273 ton, 1907 och 1906 294 ton. För Tyskland beräknades motsvarande kvantitet för åren 1908 och 1907 uppgå till 246, resp. 258 ton.
Storleken och värdet af den svenska stenkolsinförseln framgår af vidstående grafiska tablå (fig. 3), hvaruti den heldragna linjen betecknar mill. ton stenkol och den prickade mill. kr., hvarvid bör anmärkas att från och med 1905 förändrade normer för den statistiska värderingen införts. Det bör ock framhållas, att flytande bränslen hit införas från hufvudsakligast Amerika och Ryssland och att stenkolsinförsel ställts i utsikt och äfven försökts från Tyskland och Amerika.
1
Källa: Internet Archive ·
