Teknisk tidskrift 1912

Sida 283

283

VECKOUPPLAGAN, HÄFT. 32

\ug. 19x2

ingarna återtagits, kvarstår som en hälsosam läxa det un, att dugligt folk måste behandlas med hänsyn, äfom de råka vara ingenjörer och ansvariga ledare för banorna. I detta hänseende borde staten egentligen ia ha ett värdefullt försteg framför den enskilda verkleten, där ägare eller förläggare ej sällan opåtaldt nda egendomliga metoder vid behandling af hos dem illda tekniker.

Från alla håll af samhället riktas numera kraf på ns ingripande, medverkan och stöd på det ekonomiska :det och de specialproblem inom politiken som häraf tå äro redan mycket talrika. Ett område, som i särt hög grad fordrar uppmärksamhet från teknikernas är spörsmålet om gränser och former för direkt drift af ekonomiska företag och det synes underlad nödvändigt att något positivt i denna fråga åt-

göres vid den utredning de samarbetande tekniska föreningarna i Sverige stå i begrepp att igångsätta genom delegationsbehandling af förslagen om centralförvaltningens omorganisation.

Det är sannolikt omöjligt att finna en generell formel, enligt hvilken man kan besvara frågan : statsdrift eller ej ! Men då ett verk som statsbanorna, om hvilket det icke kan ifrågasättas annat än att det måste skötas som en allmän institution på grund af omöjligheten att lägga ett sådant monopol i händerna på enskilda, då detta verk och dess uppgifter utsättas för farliga situationer genom bristande uppfattning hos de maktägande af förutsättningarna för dess verksamhet, då måste man söka upplysa vederbörande och allmänheten, och detta upplysningsarbete kan näppeligen uträttas af några andra i samhället än ingenjörerna.

G. Holmberger .

PETROLEUM.1

Af ingenjör Alf. Larson.

I första rummet äro järnvägarna förbrukare af råolja affallsolja. I Amerikas västra och södra delar drifves en på 40 000 kilometer bansträcka därmed och föras 2,5 mill. ton olja, motsvarande c:a 500 000 hkr. amma sätt i Sydryssland och Rumänien, där samtliga rs lokomotiver eldas med olja. I Galizien använda ägarna c: a 300 tusen ton petroleum om året för na ändamål. Denna utveckling af järnvägsdriften ner säkerligen att fortgå i östra Europa och angräne asiatiska länder. Äfven inom flodfarten har oljeng vunnit stark terräng. Sålunda eldas flodångarna edre Donau med olja och och ångbåtsflottan å Wolga ukade år 1910 nära 1,5 mill. ton rnassut. På Hudoden har oljeeldning också vunnit insteg och, som t, äfven oceanångare börja drifvas med olja, dels ekt under ångpannor, dels direkt genom explosionsförbränningsmotorer. Till och med krigsfartyg, såsom rvattens- och torpedbåtar, äro konstruerade för oljeng och det är väl blott en tidsfråga att slagskeppen na att drifvas med olja, direkt eller indirekt.

Emellertid är fortfarande efter bränslevärde räknadt dningen icke större än c:a 5 % af stenkolseldningen i världen.

Trots den relativa tillbakagången i tillverkningen af lerad vara, bör dock förbrukningen af lättare oljor motorvagnar och luftsegling icke lida afbräck äfven en motsedd stark utveckling af användningen af dessa <affningsmedel.

Såsom synes af fig. 3 var Amerika till 1880 så godt den enda producenten af petroleum. År 1880 bör-Ryssland att rycka fram och har sedan, med en mest olitiska orsaker förorsakad tillbakagång för åren 1900 105, stadigt gått uppåt. Galizien började producera med år 1874, var ungefär stationär till år 1900, då ikning vidtog, som nu stigit till en produktion af ,9 mill. ton. Rumäniens oljeproduktion går så långt till -

1 Hufvudsakligen efter »Technik und Wirtschaft» 1910 och och »Petroleum and its products» af sir Boverton Redwood.

(Forts, från sid. 277).

baka som till 1857, men var mycket obetydlig ända till 1897, då den småningom steg till den nuvarande, c:a

Kurvorna beteckna:

a. Hela jorden . sedan år 1857

b. Förenta staterna . » » 1859

c. Ryssland . » » 1880

d. Nederländska Indien . . » » 1892

e. Rumänien . » » 1857

f. Galizien . » » 1874

g. Brittiska Indien . » » 1889

h. Japan . » » 1880