Sida xc
7 2
TEKNISK TIDSKRIFT 8 Maj i9I2
att vid hvarje anläggning bör såvidt möjligt undvikas att använda ånga direkt fran angpanna till värmeändamal,
att vid hvarje kraftanläggning bör största möjliga del af afloppsångans värmeinnehall anvrändas till uppvärmningsändamål.
Dessa båda satser utsäga samma sak sedd från olika sidor och kunna sammanfattas så, att ånga bör samtidigt utveckla kraft och aflämna värme. Man behöfver blott tänka på de enorma värmekvantiteter, som uppslukas af kondensorerna, för att inse sakens stora ekonomiska möjligheter. Den frågan tvingar sig då ovillkorligen fram: Kan ej värme på motsvarande sätt som elektricitet, gas och vatten tillhandahållas från centralpunkter? Den frågan är om någon värd att grundligt utredas. Afsikten med mitt föredrag i afton är naturligtvis ej att söka framlägga en sådan utredning. Denna är nämligen synnerligan komplicerad och sammanhänger med så många faktorer, att jag föreställer mig dylika utredningar ej kunna göras allmängiltigt gällande, utan beror utredningens resultat på de framlagda premisserna. Med mitt föredrag afser jag en dast att peka på några hithörande fakta och att därigenom möjligen intressera en eller annan för denna sak.
Innan jag går vidare i studiet af frågan i dess mera allmänna drag vill jag något ingå på den betydelse det har för ett elektricitetsverks värmekonto om större eller mindre del af ångmotorernas afloppsångas värmeenergi tillgodogöres för värmeändamål. Som lämpligaste ångmotor antager jag då ångturbinen, men gäller det följande i allt väsentligt äfven för ångmaskiner.
Det är ju klart, att vid en dylik kombinerad kraftoch värmecentral idealet vore, att kraftkurvan och värmekurvan fullständigt sammanfölle. Då kunde all ånga användas för värmebehofvet. I så fall behöfde endast mottrycksturbiner installeras. Frånräknas allt det värme afloppsångan innehåller från den tillförda ångans värme blir värmeförbrukningen per kw-timme, i ånga räknadt, endast c: a 950 värmeenheter om turbinens belastning är närmevis den normala. Kolkostnaden per kw-timme reduceras i detta fall till omkring 0,3 öre. Emellertid erhålles endast ytterst sällan detta idealfall i verkligheten, utan antingen är kraftbehofvet större än värmebehofvet eller tvärtom. Ju närmare kraftkurvan och värmekurvan följa hvarandra desto mera ekonomiskt arbetar anläggningen. Detta ses om man undersöker värmeförbrukningen per kw-timme under förutsättning att endast en del af ångans värme tillgodogöres. Man kan då tänka sig två anordningar.
Soo 0 0 rtc7 Tor/jL ' _ _ _ _
/oooo 20,000 3oooo 4 opoo So,ooo .
Fig. 1. 2 500 kw. Aftappningsturbin. Ångtryck 15 kg. per cm.2 abs.
Ångtemp. 300° Cels. Aftappn. -tryck 3 kg. per cm.2 abs. Kondensortryck 0,04 kg. per cm.2 abs.
Antingen installeras en del mottrycksturbiner och en del kondenseringsturbiner, och arbeta dessa turbiner elektriskt i parallel. Mottrycksturbinerna öfvertaga så stor del af belastningen för tillfället, som svarar mot den för värmebehofvet för tillfället nödiga afloppsångrnängden. Återstoden af belastningen öfverföres på kondenseringsturbinerna och kan detta med regleringsanordningar ske fullständigt automatiskt. Eller ock installeras i verket uteslutande s. k. aftappningsturbiner. Dessa kännetecknas ! däraf, att en del ånga uttages ur turbinen på ett ställe mellan ångans inströmning och dess afledning till konden- : sorn. Den sålunda »aftappade» ångan kan hafva ett tryck alldeles efter önskan och kan utnyttjas för värmeändamål. Denna anordning har den fördelen framför kombinationen af mottrycks- och kondenseringsturbin, att samtliga turbiner blifva fullständigt lika, att anläggningen : ofta blir billigare, och att färre aggregat vanligen kunna installeras. Regleringen af uttagsånga från aftappnings turbinen sker fullständigt automatiskt. I princip arbeta i mottrycksturbin tillsammans med kondenseringsturbin å ena sidan och aftappningsturbin å andra sidan fullt lika. Man erhåller den bästa bilden af aftappningens betydelse genom att undersöka konkreta fall, och vill jag därför välja tvänne sådana:
2 500 kilowatts aftappningsturbin.
Ångtryck vid turbinen 15 kg., abs., ångtemperatur 300° C, aftappningstryck 3 kg abs. kondensortryck 0,04 kg abs. Fig. 1 visar några kurvor öfver förhållandet mellan belastning, aftappningsångmängd och total ångmängd. Det är ju klart, att ångturbinens totala ångförbrukning skall stiga med 1 stigande aftappningsmängd under förutsättning af konstant ; belastning. Aftappas ingen ånga, arbetar turbinen fullständigt som en kondenseringsturbin och med föga högre 1 ångförbrukning än en sådan. Aftappas åter högsta möjliga i ångmängd, arbetar turbinen som en mottrycksturbin, och j lågtrycksdelen medroterar utan att lämna arbete, i stället i förbrukande ett visst arbete. All tillförd ånga kan svår-; ligen aftappas, enär lågtrycksdelen bör kylas af en ringa : genomströmmande ångmängd. Emellan ofvannämnda tvänne 1 gränslägen, ingen aftappning och praktiskt taget all af- i tappning, kunna alla möjliga mellanvärden förekomma, 1 hvilket ju framgår af kurvorna. Utgående från dessa kurvor äro kurvorna i fig. 2 uppdragna.
Fig. 2. utvisar antalet värmeenheter i ånga, som kilo-; watt-timmen verkligen kostar, under förutsättning att af-
Fig. 2. 2 500° kw. Aftappningsturbin. Ångtryck 15 kg. per cm.2 abs. j Angtemp. 300° Cels. Aftappn. tryck 3 kg. per cm.2 abs. Kondensortryck 0,04 per cm.2 abs.
Källa: Internet Archive ·
