Sida xv
MEKANIK, HAFT. 1
5
Fig. 9-
rifter ej öfverstiga 50 % af hela fallhöjden, hvarför med m. proftryck mycket stor säkerhet ernåtts.
Af hvad som redan blifvit sagdt angående de särilda detaljerna, framgår tydligt föreliggande turbinkonuktions stora styrka och fördelar. Särskildt bör det mhållas hurusom turbinernas alla hufvuddelar för sin pbärning hafva direkta, till den fasta betongrunden i ende stöd och kunna därför ej åverkas af de i plåtinstruktionen (turbi nskåpet) möjligen uppstående fjädigarna. Så uppbäras t. ex. ledskeneapparaterna af det -ekt i betonmassan fastgjutna och förankrade sugskåpet |jh turbinaxelns trenne lager äro alla såsom af Pl. 2 mgår, direkt understödda från grunden.
För att gifva en föreställning om turbinernas stora ijnensioner torde följande viktuppgifter vara af inässe.
Främre gafvelringen af stålgjutgods (fig. 7) väger c:a ! 000 kg.
Sugskåpsdelen af stålgjutgods i tvänne halfvor (fig. 8) | ger c:a 14 000 kg.
Turbinhjulen af stålgjutgods (fig. 4) väga hvardera
|;i 5 000 kS-
Turbinaxeln af nickelstål väger c:a 14 000 kg.
| gskåpets öfverdel af gjutjärn (fig. 9) väger c: a
I ,
1 000 kg.
■
Fig. 10.
Turbinskåpets bakre del, (fig. 10):
inv. diam. . 5,5 m.
längd . 3)290 m.
vikt . c:a 13 200 kg.
Tilloppstubens koniskadelnärmastturbinskåpet,(fig. 11):
diam. öfver flänsen . 6,990 m.
längd . 2,200 m,
vikt . c:a 10 200 kg.
Turbinskåpets främre del, (fig. 12):
inv. diam . 5,0 m.
längd . 4,6 m.
vikt . c:a 28 700 kg.
Den å fig. 9 synliga svarfven, som är speciellt afsedd för bearbetning af tyngre turbingods, är af verkstadens egen konstruktion; i densamma kunna bitar af ända till 30 tons vikt och intill 6,25 m. diameter samt 1 meters tyngdpunktsafstånd från patronskifvan svarfvas utan extra stöddubb.
Af de . stålgjutna turbindelarna äro alla utförda i verkstadens stålgjuteri, med undantag at främre gafvelringen (fig. 7), som hufvudsakligen pa grund af de för gjutningen af en sådan bit erforderliga kraftiga lyftanordningarna beställts från annan firma.
Alla delar af gjutjärn äro tillverkade i verkstadens eget tackjärnsgjuteri.
*
F(g. il.
Fig. 12.
Källa: Internet Archive ·
