Sida xxxii
1 8
TEKNISK TIDSKRIFT
14 Fehr. igu
DEN MEKANISKA VERKSTADS- OCH METALL-INDUSTRIEN I SVERIGE
UNDER ÅR 1911.
Nyanläggningar inom verkstadsindustrien synas icke hafva förekommit i så stor omfattning under 19 11 som under det näst föregående året — att döma efter de till Redaktionen ingångna meddelandena. Däremot synes en rätt liflig verksamhet i denna riktning hafva bedrifvits vid grufföretag och järnverk, tydande på förbättrade konjunkturer — eller åtminstone utsikter till sådana — inom råvarumarknaden. Vid Järnverksföreningens möte i Örebro den 26 sistlidne januari, meddelades, att tackjärnstillverkningen i Sverige under 1911 uppgått till i rundt tal 634 000 tons — den högsta, som hittills uppnåtts på ett år, och produktionen har likvisst i någon mån hållits tillbaka på grund af vattenbrist under det senaste halfåret — 1910 års tackjärnstillverkning uppgick till 604 000 tons. — Däremot har produktionen af Bessemer- och Martingöt samt smältstycken visat en obetydlig nedgång jämfördt med föregående år. Den totala exporten af tackjärn och järn i smidbar form uppgick till 418000 tons mot 421000 tons under 1910. Tackjärnsexporten enbart uppgick till 150 500 tons, hvilket utgör en fördubbling på mindre än 10 år.
Afsättningen inom landet af alla slag af järn, har hållit sig någorlunda jämn, men icke nått den omfattning, som man af den i allmänhet ökade lifaktigheten i afifärslifvet torde väntat sig. Orsaken härtill anses vara i främsta rummet bristande företagsamhet och däraf alstradt ogynnsamt läge inom de i större skala järnkonsumerande industrierna. Prisförhållandena å järn hafva under 19 11 ej uppvisat större fluktuationer och äro för närvarande fasta.
De svenska skeppsvarfven hafva haft ett dåligt år hvad nybyggnader beträffar. Man har endast för några dagar sedan genom de dagliga tidningarna erfarit att ett af våra största rederier i Stockholm beställt 2 stora lastångare för trans-oceanisk fraktfart från Burmeister & Wains skeppsvarf i Köpenhamn, hvadan utsikterna för 1912 i sanning te sig mörka, Våra skeppsbyggares hopp står nu till Riksdagen och den ifrågasatta statspremieringen af skeppsbyggnadsindustrien.
Från många verkstäder ingå meddelanden om att deras leveranser till utlandet ökats under 1 9 1 1 , men då förbrukningen at järn inom landet icke visat någon nämnvärd ökning, skulle ofvannämnda omständighet gifva vid handen att afsättningen af verkstadsprodukter inom landet minskats under det gångna året. Häremot kan invändas, att verkstäderna vid näst föregående årsskifte möjligen haft större lager inne af råmaterialier eller färdiga fabrikat, än vid 19 1 1 års slut — en sak, hvaröfver uppgifter emellertid torde vara svårt att erhålla.
Den ökade exporten är ju glädjande från nationalekonomisk synpunkt betraktad, och det är att hoppas, att den icke kommit till stånd genom allt för kännbara prissänkningar, ty det s. k. »dumpingsystemet» har, såsom erfarenheten från andra tullskyddade industriländer gifvit vid handen, i allmänhet till följd att köparne inom det egna landet så småningom tå i form af höga priser lämna ersättning för de uppoffringar, som gjorts till förmån för utländska kunder. Det är ju alldeles nödvändigt att en industri, som söker draga till sig den kapitalplacerande allmänhetens
intresse, bedrifves så, att den lönar sig och lämnar utdelning. Som bekant har industrien och särskildt verkstadsindustrien i vårt land under en följd af år icke haft förmånen räknas till »den mest gynnade nationen» från bankers och kapitalisters sida, och eget kapital är tyvärr en sällsynt företeelse inom våra industrikretsar.
Lyckligtvis måste, med samma oemotståndlighet som en naturlag, goda tider följa efter de dåliga, och det gäller för våra industrimän att taga sig i akt, då guldet en gång åter börjar flöda till deras kassor i en något rikligare ström. Finansmännen, som måhända under depressionstiden gjort en eller annan bitter erfarenhet inom andra områden af näringslifvet, komma helt säkert att åter hedra industrien med sitt fulla förtroende. Må vi dock icke släppa ur ögonsikte, att vi måste ordna för oss i ekonomiskt afseende så, att industrien alltid kan stå pä egna fötter} då konjunkturernas vågdal åter stryker öfver densamma.
Nyanläggningar och utvidgningar inom mekaniska Verkstads-
och Metallindustrien.
Göteborgs Nya Verkstads A. -B., Götaverken. — Fartygsbäddarne hafva under året erhållit en grundlig förstärkning genom pålningar, nedläggning af betonkar m. m., hvarjämte den ena bädden betydligt förlängts. För de större fartygsbyggena har dessutom byggts en farbar elektrisk fornkran med 2 000 kg:s lyftkraft, 20 meters lyfthöjd och 20 meters svängradie. Öfriga verkstäder — särskildt brobyggnadsverkstaden — hafva kompletterats och ytterligare försetts med en del arbetsmaskiner.
Halmstads Nya Verkstads A. -B. — Under det gångna året har verkstaden upptagit tillverkning af gjut enmaskiner: Såsom nyheter inom detta område må nämnas transportabla elektriska sandsiktmaskiner, som visat sig synnerligen arbetsbesparande, samt formmaskiner med hydraulisk press af ny konstruktion. Ett antal kupolugnar af \Vhiting-typ hafva under året levererats.
Husqvarna Vapenfabriks A. -B. — Symaskintillverkningen har ökats med cirka 40 %, hvilket nödvändiggjort inköp af modärna arbetsmaskiner samt byggandet af en ny lackerareverkstad med 34 ugnar. Ett nytt emaljeringsverk har inrättats för emaljering af badkar. Vidare har för ökandet af drifkraften anskaffats en ny vattenturbin om 500 hkr med tillhörande elektrisk generator.
Jönköpings Mek. Verkstads A. -B. — Efter de för 2 år sedan företagna om- och tillbyggnaderna har tillverkningen bedrifvits på 4 särskilda afdelningar, hvar och en med sina specialitéer och administrerad från sin särskilda tekniska byrå.
Såsom en nyhet af yngre datum kan nämnas verkstadens tillverkning at råoljemotorer, uteslutande för utländsk marknad, särskildt för Ryssland, Österrike-Ungern och Medelhafsländerna. Tillverkningen för de närmaste åren är redan placerad.
Källa: Internet Archive ·
