Sida 142
271
Mosel — v. Moser
272
fortsätter med patriarkerna (1 Mos. 12 flf.) och den mosaiska tiden (i 2 och 4 Mos.) samt även sträcker sig in på tiden för Palestinas erövring (i Jos. och Dom.), möjligen än längre (i Sam.) och kännetecknas av en folkligt åskådlig berättarkonst, torde ha tillkommit i Juda rike omkr. 900 —850 f. Kr. E 1 o h i' s t e n (som före mosaiska tiden uteslutande använder gudsnamnet Elohim) börjar först med Abrahamshistorien men är sedan i huvudsak en parallell till Jahvisten, ehuru kännetecknad av mera reflekterad framställning. Den synes ha tillkommit i Israels rike senast under 700-t. f. Kr. Därnäst yngst är 5 M o s., vilken så gott som helt består av lagar. Dessa framställas SS. givna av Mose före övergången av Jordan. Gällande blevo de emellertid först genom Josias reformation 621 f. Kr. (2 Kon. 22 f.) och torde ej ha avfattats så särdeles långt förut, o Mos. är det profetiska partiets lagbok, vilken bl. a. bekämpar den från den gamla folkreligionen kvarlevande hedendomen i kulten. Yngst bland ^I:s källskrifter är den s. k. Prästkodes (prästboken), så benämnd därför att den främst sysslar med frågor rörande kulten. Dess huvudpartier i M. (den förekommer även i Jos.) äro 2 Mos. 25—31, 35 — 40, hela 3 Mos. och stora delar av 4 Mos. (i 1 Mos. är den blott representerad av några enstaka kapitel). Monoton och omständlig samt fallen för stora sifferuppgifter, härrör den från judiska präster i Babel (omkr. 550—500 f. Kr.) och torde vara den lagbok, som Esra införde i Jerusalem. Om sammanarbetningen av de nämnda källorna se Judisk litteratur sp. 235 f. (Esra är dock trol. ej
slutredaktören). Ur det större sammanhang, som flertalet av källorna omspände, utsöndrades M. SS. en avgränsad helhet sannolikt omkr. 400 f. Kr., då trol. även femdelningen genomfördes.
Mosel [må'§el], fr. Moselle, vänsterbiflod till Rhen, upprinner i 8. Vogeserna, genomflyter franska dep. Vosges, Meurthe-et-Moselle och Moselle samt preussiska Rhenlandet, upptar från h. Meurthe och Saar samt mynnar vid Koblenz i Rhen. 514 km., därav 344 segelbara. !M. har förbindelse med Marne — Rhenkanalen; längs en del av mellanloppet går Moselkanalen. M:s dal är ett berömt vinodlingsområde.
Moseley [mAriåli], Henry Gwyn Jeffreys, f. 1SS7, d. 1915, engelsk fysiker, utförde efter Braggs metod epokgörande mätningar av våglängden för karaktäristiska röntgenstrålar (se d. o.) och uppställde en lag för sambandet mellan våglängd och atomnummer.
Moselle L-§ä'll]. 1. Departement i ö. Frankrike, utgjorde 187 1—1919 Tyska Lothringen. Jordbruk i floddalarna, bergsbruk och industri. 600,000 inv. Huvudstad Metz. — 2. Se Mosel.
Moser [må'§er], Lukas, tysk målare, verksam under 1400-t:s förra hälft i Schwaben. M. inleder den realistiska riktningen i tyskt 1400-talsmåleri och visar i sitt enda kända verk. Magdalenaaltaret i stiftskyrkan i Tiefenbronn (1431), en förvånansvärt frisk landskapsuppfattning.
v. Moser [må'§er], G u s t a v, f. 1825, d. 1903, tysk författare, skrev populära lustspel, av vilka åtskilliga uppförts även i Sverige (bl. a. det tills, med F. v. Schönthan skrivna Kiieg im Frieden, 18S0; Krig i fred, uppf. s. å.).
Källa: Internet Archive ·
