Tillbaka Read Runeberg

Bonniers konversations lexikon

Originalsida 199
Originalsida 199
Originalsida 198
Originalsida 199
198–199

Sida 199

385

Musiklärare — Muskelsjukdomar

386

damål av E. v. Ilornbostel och C. Sachs utarbetat system indelas M. i självklingande M. (idiofoner), membraninstrument (membranofoner) samt blfisinstrument (aérofoner).

Musiklärare, se övningslärare.

Musikpersonalen vid svenska armén består av m u s i k - officerare (numera av kaptens, löjtnants 1. underlöjtnants grad) , musikunderofficerare (musikfanjunkare, -styckjunkare och -sergeanter), musik-V o 1 o n t ä r e r, av vilka ett visst antal befordras till musikfurirer, -korpraler och -konstaplar, samt musikelever.

Musikteori, sammanfattningen av musikens teoretiska läroämnen, uppdelas i allmän musiklära, harmonilära, kontrapunkt, formlära och instrumentationslära. Jfr Komposition.

Musikundervisning. Om M. vid Musikaliska akademien se d. o. I folkskolonia avser M. huvudsakl. övning i sång, mest enstämmig. I åtskilliga större folkskolor meddelas dock även frivillig undervisning i instrumentalmusik, särskilt å blåsinstrument, och orkestrar ha där bildats. I Sthim och Göteborg finnas fort sätt - nitigsskolor med musik, liuvudsakl. fiolspelning, som ett huvudämne. Vid folkskoleseminarierna ingår i den obligatoriska M. utom undervisning i sång även orgeloch pianospelning. M. vid de allmänna läroverken består dels i obligatorisk undervisning i sång, både enstämmig sång och körsång, dels i frivillig undervisning i instrumentalmusik, vanl. fiolspelning.

Mu'sikus, se Musik.

Mu'sis ami'ci, se Auroraförbundet.

Musi'vguld, se M u s s i vg u 1 d.

Musji'k, ry., bonde.

Muskari'n, muscari'n (av lat. mu'sca, fluga), giftigt ämne, förekommande bl. a. i giftiga flugsvampar (Aga'ricus musca'rius m. fl.). Jfr Kol in. M. retar ändförgreningarna i de hämmande trådarna i ne'rvus va'gus (se Hjärta sp. 826) och kan därvid bringa hjärtat till stillastående i diastole.

Muska't, muskate'll (av ilal. musco, mysk; eg. myskdoftande), se V i n.

Muskedunder (ty. Muskedonner, av fr. mousqueton, musköt), tungt, klumpigt gevär av äldre typ.

Muskegon [m8ski'gan], stad i Älichigan, För. Stat., vid Michigansjön. Betydande sågverk och trävaruexport. 37,000 inv.

Muskel, se Muskelvävnad och Muskler.

Muskelbristning, se Muskelsjukdomar.

Muskelfibrer, - f i b r i 11 e r, se Muskelvävnad.

Muskelförtvining, se Amyotrofi, IMuskelsjukdomar och Ryggmärgssjukdom a r.

Muskelsjukdomar. Genom yttre våld 1. först räckningar kunna defekter med blödningar uppstå (muskelbristning). Ihopsyning kan härvid vara nödvändig; i övrigt är behandlingen vila, ev. omslag och senare massage. Muskelsmärtor, m y a 1 g i' e r, kunna sammanhänga med försträckningar 1. inflammatoriska processer, m y i' t e r, ev. med överansträngning av muskler; de förekomma spec. i rygg- och sätesmuskulatur samt de nedre extremiteterna vid ischias och ryggskott. Smärtor i muskulaturen,

Lex. VIII.

Källa: Internet Archive ·