Sida 293
573
Möss — Möwe
574
mörkbrun, på sidorna gråvit, svartprickig, under silvervit. Längd 25 — 35 cm. Lever i strömt vatten.
Möss, se Råttsläktet.
Mösseberg, platåberg i Skarab. 1., n.v. om Falköping. Platån täckes till stor del av ljunghedar och mossar. Sluttningarna äro branta och skogklädda. Högsta punkten 324 m. ö. h. M. har samma geologiska byggnad som Billingen. M:8 vattenkuranstalt med sanatorium (ej för öppen tuberkulos), grundad 1865, på 8.Ö. sluttningen av M., ger modern ljus-, röntgen-, elektricitets- och badbehandling.
Mösspartiet, politiskt parti under frihetstiden, uppkommet i slutet av 1730-t. ss. motvikt till hattpartiet (se d. o.). I motsats till hattarnas chauvinistiska krigspolitik krävde M. en försiktig in- och utrikespolitik i Horns anda. Partiet hade i början sina främsta anhängare inom den gamla högadeln men förvärvade dock snart sympatier även hos det konservativa bondeståndet. Sedan det efter det ryska krigets misslyckande vid 1742 — 43 års riksdag förgäves försökt få en räfst till stånd med hattarna, sökte det stöd främst hos Ryssland men åtnjöt även engelska och danska subsidier, förbindelser, som av motståndarna utnyttjades till anklagelser för landsförräderi. På 1746 — 47 års riksdag var M. splittrat i en moderat och mindre ryssvänlig grupp (T. G. Bielke, G. Bonde, v. Ungern-Sternberg) och en mer doktrinär (Äkerhielm). Ryske ministern v. KorfFs stötande uppträdande bragte oviljan mot
M. till utbrott, en räfst inleddes med dess ledare, och partiet upplöstes. — Alissnöjet med hattarnas styrelse, särskilt Pommerska kriget, ledde omkr. 1760 till bildandet av ett y n g r e M., som pä riksdagen 1765 — 66 kom till makten. Bland dess ledare märkas K. G. Löwenhielm och J. v. Diiben, kanslipresidenter resp. 1765 — 68 och 1772. Detta M. stödde sig huvudsakl. på de ofrälse stånden, främst det andliga, och upptog tidens krav på större frihet, bl. a. tryckfrihet, och av fysiokratiska idéer uppburna ekonomiska reformer, som påyrkades av radikala skriftställare som Chydenius och Nordencrantz. Statsfinanserna sökte M. upphjälpa genom sparsamhet, i synnerhet indragning av ämbeten och av statsunderstöd. Även utåt återupptogs den tidigare mösspolitiken, som snart ledde till beroende av Ryssland. Partiet föll dock framför allt på inrikespolitiska missgrepp. Försöket att stadga myntväsendet genom en restriktiv bankpolitik medverkade till en svår ekonomisk kris i slutet av 1760-t. Efter en av hattbyråkratin stödd tronavsägelse och ämbetsmannastrejk 1768 störtades M. f. å. men kom 1772 åter till makten. I den då utbrutna ståndsstriden företrädde M. de lägre stånden och arbetade för en privilegieutjämning. Dess verksamhet avbröts s. å. genom Gustav Ill:s revolution.
Mö'svand [-vann], insjö i Telemark fylke, Norge, avflyter genom Maane till Tinnsjö. 53 kvkm. Jfr R j u k a n.
Mö'we, se D o h n a.
Källa: Internet Archive ·
